Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Eldar Påsk
Jag tror aldrig att de eldat om midsommar utan om påsk.
Midsommar
Det fanns käringar som gick ut om midsommarnat- ten, när ingen skulle se dem å ryckte gräs. De höll sig på andras slåtterängar. De gick alldeles nakna. De tog nyttan ur andras åkrar. De gav gräset å blommorna åt sina egna kreatur. Det var allt fler som var i fars mosse å tog blom- mor den natten, men det skulle inte vara känt.
Midsommar
Förr i världen eller under mina uppväxtår hade de allt 'majstång' på ett och annat ställe i gårdarna. Tobygården hade sin majstång i Hagane, litet norr om gården. Där var det slätt backe å passande att dansa. Ingen dansbana där. De dansade på den hår- da backen. Jag mins att flickor och pojkar från går- den hjälpte till att kläda stången å resa den fram på midsommarafton. Ungdom å gammalt folk samla- des dit. Stången kläddes med löv å blomster. Mer mins jag inte om den. Tog in löv å blomster å lade mellan skåpen å ta- ket så att blommorna hang ned över skåpkransen. I spisen sattes en stor lövruska, så att spisen var full i löv. Uppmed taket hängdes lövkvistar å var en kunde komma åt att fästa en kvist. Detta skulle vara / färdigt fram till femtiden på aftonen för sedan ville de allt ta sig ledigt. /Gammalt folk talade om att somliga gamla käringar var ute å tog reda på daggen om midsommarnatten. Så fanns det några käringar som var ute å plockade blomster på natten. De gick på andras ägor för att 'ta bort nöt- ta'. Så gav de sina kreatur av blommorna å daggen för att de skulle mjölka bra. Den som de tagit daggen å blom- morna från fick jämt ingen mjölk.
Midsommar
På midsommarnatten mellan klockan 12 och 1 skul- le en gå till en korsväg å sätta sig. Då skulle en få se bilden av ens tillkommande. En skulle sitta alldeles tyst. Inte hälsa om det kom någon. Om en talade till bilden så blev en sjuk. Fick en då se en likkis- ta så var den död, som en skulle ha haft.
Midsommar
På midsommarnatten hölls 'messômmersvak'. Jag mins från det jag var 'smågutt', att det fanns en dansbana vid Nygårdskullen i Boda hemman. Där restes en 'maj- stång'. Det var en lång granstång. Den var klädd med 'môlbärsris'. En krans i spiral från toppen till roten. Kransar nedefter stången. Pappersremsor här å var. Stången restes vid 'meddâslöte' (middagstiden). Det var pojkarna i hemmanet som reste upp den å jän- torna hade klätt den. Så höll de på att dansa hela natten till dess att prosten skulle komma å fara till kyrkan på morgonen. Då låg ännu fulla kvar i gräset. Ungdom kom från alla möjliga håll. 'Spelmansstolen' var klädd med björklöv. Stugorna gjordes så fina invändigt. Man gjorde 'skeck- lit' stora lövkärvar å satte i 'vråra' å i spisen. Det / var björklöv. Så sattes lövkvistar uppmed skåpen å över fönstren. Löv ströddes på golvet, så stugan såg ut som en lövsal. Gula blommor lades upp över skåp å hyllor. 'Trollkäringar' gick på andras ägor å plockade blommor på midsommarnatten. De gav sina kreatur av de blommor- na. De 'tok nötta tur di jâla' som blommorna var ploc- kade på. Det var en käring här i gården som 'rände på åkrarna om midsommarnätterna.
Midsommar
På Svaneholms herrgård hade de dansbana i parken i min barndomstid. Där klädde de majstång och reste på midsommarkvällen. Då kom ungdomen från bruket och andra trak- ter dit och dansade. Då gick också herrskapet dit å tog sig en sväng, grevar och baroner voro med och anborna fröknar. De dansade med de övriga. När ungdomen gruppvis lämnade parken framefter midnatt så sjöng de sina gamla vemo- diga kärleksvisor. En lång stång mins jag att det var. Den var klädd med löv och blommor. Kan inte minnas att beskriva den. Det var vanligt att de tog in blommor och löv i stugor- na på midsommarafton. Gula smörblommor och landnäva lades över alla skåp och på hyllorna. Så satte mor björkar utanför ingången och kvistar här och var inne i stugan. Lövsalar var mer vanligt förr än / nu. De uppsattes ute på gården invid stugorna. På midsommarnatten gick flickorna ut och plockade "drömblomster". Man plockade 9 slags blommor i 9 oli- ka järden. Blommorna samlades till en kvast eller och band man en krans av dem, lade buketten eller kran- sen under huvudkudden. Det man drömde då skulle slå in. - När man plockade blommorna skulle man vara alldeles tyst. Fick inte visa blommorna för nå- gon.
Midsommar
Jag kan inte minnas att de någonsin hade någon maj- stång i dessa västra delar av socknen. På Svaneholm ha- de de sådan vid dansbanan midsommarnatten. Lövsalen satte de upp vid byggningen. Särskilt var det händelsen om det firades bröllop. För då dukades ett bord i lövsalen. De kunde t.o.m. dansa i den. Löv och blommor bars in i stugorna. Löv sattes här och var inne i stugan utan någon ordning å blom- mor ("mesômmersblomster") lades upp på hyllor och skåp. Skorsten och stenfot vitlimmades å bac- karna sopades.
Midsommar
Majstång hade de bara på de stora gårdarna. På Svaneholm hade de "majstång" vid dansbanan, å det var på midsommarkvällen - å natten. Mins inte hur stången såg ut. Men jag veta att de lekte vid stången. De tog i ring med varandra å sprang runt värre. Dessemel- lan dansade de på en dansbana, som stod där.
Midsommar
När jag var tös och bodde i Ågilserud så sade de gamle till mig, att jag skulle gå till den vanliga källan å sätta mig en midsommarkväll. Där skulle jag sitta å vaka till kloc- kan tolv. Då skulle jag ta av vattnet å dricka, för då var det vin. Jag satt å vakade en midsommarnatt men inte kunde jag känna att det smakade vin av vattnet. Den tron hade de i alla fall.
Midsommar
På middagen började töser och pojkar från bruket att klä- da 'majstånga'. Jag mins ingen mer 'majstång' än från Svaneholms bruk. Både flickor å pojkar plockade lövet och blommorna, som skulle vara. Tösera band kransarna. Stången restes i parken, för där var det dansbana den tiden. Det var en slät stång nära på lika lång som en vanlig flagg- stång. Den sattes ned i jorden å så stöttades den med tre trästöttor. Jag kan inte minnas att det var armar eller kors på den. Jag tror den var slät hela vägen. Men vi band en lång krans å 'vevade' om stången från ro- ten till toppen. Den 'kransen' band vi av alla slags vilda blommor vi kunde hitta på, så hade vi björk- löv, för det var mest gott om det. Så fick vi tulpane- ner och andra blommor från trädgården till hjälp. Det var en krans så grann. I kransen fästade vi / fullt med äggskal hela vägen upp. En gömde äggskal hela året för att en skulle ha till majstången. Ägg- skalen färgades röda, gröna och gula. Man band fast dem i kransen. I toppen en kvast av löv, vilda blom- mor och trädgårdsblommor samt färgade äggskal. Pojkarna reste stången fram emot kvällen. När stång- en var rest sköt de ett skott med kanonen, som fanns på gården den tiden å så hurrade de å skrek så myc- ket de orkade. Se'n tog alla i ring å dansade runt stången. Sedan började den riktiga dansen på banan. Stången fick stå till dess att löv och blommor torkat. Dansen höll på till kl. 6 på morgonen.
Midsommar
420. I min barndom hade de majstång på flera ställen i socknen, t.ex. Mårbacka, S. Ås. Man hade en lång smal granstång nästan så lång som en flagg- stång. Stången kläddes med löv och blommor. En lång krans bands som lindades i spiral runt stången nedifrån backen och upp till toppen. Det var björk- löv, lönnlöv, rönnlöv och allt slags löv en kunde få tag i samt vilda blommor, såsom midsommarblom- ster, blåklint, prästkragar. Kransar hängdes upp efter hela stången. Kransarna bands på träkjolar, så att de skulle hålla isär. Den största kransen hang längst ned, sedan blev de mindre undan för un- dan. I själva toppen en tupp gjord av näver. Så var den majstång klädd som jag först mins. Omkr. majstången samlades ungdomen och dansade till kl. 3 / på morgonen. Det kallades att en höll "mesômmersvak". 421. Eljest brukade man samlas här och där i stugorna eller på logarna. Sommartid höll man mycket till på logarna och dansade. Och vintertid brukade ungdomen vara välkommen att ha sina möten i stugorna. 422. Denna natt skulle en sätta sig på tröskeln och äta "drömgröt" el. "drömpannkaka." Det skulle vara tre i lag. Den de drömde om på natten, skulle de få. Jag mins också att de gick och plockade blommor, som de sov på om natten. Då skulle de också drömma om den tillkommande. Denna natt förekom också att somliga var ute och drog dagg och "tog nötta" från andras ladugårdar.
Midsommar
Farmor talade om att det fanns käringar som gick till en korsväg midsommarnatten och satte sig att kärna smör. Då skulle de kärna till sig grädden från fyra kyrksocknar. Se'n skulle de få grädde därifrån till nästa midsommar. Men om de inte passade på då att gå till korsvägen, så blev de utan smör. Ogifta fruntimmer gick till en korsväg och satte sig. Un- der vägen dit och tillbaka skulle de inte få säga något och inte se sig tillbaka. Jag mins att ett fruntimmer hade fått sett en likprocession fara förbi. Det tyddes som att hennes tillkommande var död. Samma natt var käringarna ute och tog reda på daggen. Den tog de upp i ett lakan och vred ur den i ett spann. De gick på andras ägor och drog mjölken till sig.
Midsommar
Vid Hagforsen hade de "majstång" på midsommar så länge det bruket varade i socknen. Det var den enda majstången jag mins från denna socken. Det var bruks- patronen som kostade allt det där. Stången kläddes av bruks- fröknarna och andra flickor från bruket och restes av pojkarna el. äldre karlar. Den restes på en slät plan. Det byggdes ett golv omkr stången som man dansade på. Stången var barkad. Det var en lång granstång. Den pryddes med kransar av löv och blommor. Man vred ihop en "sträng" av blommor och löv och lade om stången i spiral från roten till toppen. Kransarna som upp- hängdes gjordes av löv och blommor. De hängdes så att de hang runt om stången - den största längst ned, så blev de mindre och mindre ju högre upp. Mins inte att man hade något särskilt i toppen. Den minsta kransen / hang alldeles uppe i toppen. Stången var nedsatt i marken utan andra stöd. Stången togs ned kort efter midsommar och lades undan till nästa år. Ortsbefolkningen kom till platsen i 100-tal. Minst en ankare brännvin bjöds det på den kvällen. Vid andra tillfällen brukade de samlas i någon ödestu- ga till dans och lek.