Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Ingar Fridh
Div. prat. Söka tjänst. En orättvis lärare. Söka tjänst. I skolan. En orättvis lärare. Första tjänsten. Läsa för prästen. Namnbyte. Binda fiskegarn. Prästen Collin och namnet Köno. Föräldrarna. Bödetös. Trelleborg. Barka garn. Rep. Div. prat. Torsk. Ålfiske. Sälja fisk. Plocka sillen ur garnen. Grönsaker. Mathållning. Vinterfiske. Spöke. Med. Skeppsbrutna spanjorer. Anekdoter. På Skåre. Strandningar. Drunkning. Segelrännan. Åska. Åska. Dans. Julkalas. Julottan. Kyrkan. "Smittens" ungdomar. Dans. Midsommar. Julkalas. "Smittens" ungdomar. Hus. Lotsar. Strandgods.
Midsommar
Midsommarnatten kunde folk "ta nyttan" ur andras åkrar, om de ryckte upp några strån och tog med hem.
Midsommar
Majstång brukade resas vid Myren, det är en korsväg där. Det måste vara stort utrymme för dans och lek.
Midsommar
Far hade sett käringar som var ute på midsommar- natten å drog dagg i lakan. De tog reda på daggen å drack av den å gav kreaturen att dricka. De fick välsignelse å "nôtta" (nyttan) skulle vara med dem, för de tog "nôtta" från de andra.
Midsommar
När trollkäringarna ville "dra krafta tur dä som va", så gick de åt en annans äng en midsommarnatt å drog ett lakan el. ett "handkläde" i gräset. Mormor visste att en del hade gjort så. De drog kraften från en an- nans egendom till sin egen. De som hade fått onda ögon kunde dra kraften från andra med dem. Om det var en häst, kalv el, ko som blev utsatt för sådana ögon, så blev de rent fördärvade sedan. De kunde ta kraften ur smöret å allt som de rå- kade titta på.
Midsommar
Di drog gamla brudslöjer i daggen på en annans ägor å se'n vred di ur den på sin egendom. Dä va' midsommarnat- ten dä. Då tog di musten å lyckan ifrå' sina grannar.
Midsommar
En å annan skall ha trott sig att gå till kyrkogården på midsommarnatten å tagit reda på daggen där. Det ha- de far hört talas om. Den daggen skulle vara så bra mot sjukdomar. Daggen skulle smörjas på den sjuka de- len av kroppen. En del käringar gick å tog blommor som de gjorde medicin av. Men en fick inte veta hur de gjorde. Det skulle vara så hemligt.
Midsommar
En käring som hette Britta var allt så elak för fars del. Han såg henne, att hon gick på hans åkrar på midsommarnat- ten å 'drog dagg'. Så plockade hon gräs å blommor här å där så mycket hon kunde frakta med sig. Daggen tog hon med sig i ett lakan. Hon 'tog nötta' av åkern. Hon gav sina kreatur för att de skulle må gott.
Midsommar
I min ungdom så klädde di majstång. Ortens benäm- ning på majstång: Majstång. Vid Älgå herrgård och bruk hade de dansbana den tiden. Vid den dansbanan restes stången. På Berg bru- kade de också ha majstång. Den var rest vid dansbanan. Vid bondgårdarna var det inte så ofta en fick se en maj- stång. Både unga å gamla tydde sig till herrgården på mid- sommar. Det var en hög stång. Den var så stor så en fick vara fle- ra man för att resa henne. Stången kläddes av brukets flickor. De var så många till hjälp på midsommarafton att kläda den. Blommor plockades i åkrarna å så tog de björk- å rönnlöv. Stången var virad i spiral med löv. Själva stången var kritad, så att hon var vit som en vanlig flaggstång. I toppen en fana eller flagga. / Ned på stången spikades en ribba till kors. Korset var klätt med löv såsom stången och på vardera armen häng- de en lövkrans. Omkring och intill stången var som en rund altan uppbyggd, där spelmännen fick sitta å spela. Stången grävdes ned i marken. Inga stöttor. Den stod hela sommaren över, men det var bara dans i två kväl- lar omkring den - midsommarkvällen och midsommardagens kväll. På midsommardagens afton kom de gamla å såg på. Nägon traktering var det inte mer än det brännvin var å en förde med sig hemifrån. Far talade om att han hade varit med en midsommarnat vid Berg. Där hade de traktering på kaf- fe å brännvin. När stången var rest så tog alla i ring å aprang runt stången å sjöng en visa. Började så där vid niotiden på kvällen. För det mesta dansade de unga, men det var på banan de dansade. Mins inte att det var några särskilda upptåg vid stången. Det övriga midsommarfirandet. 'Lövsalar' byggdes. De byggdes av små björkar. Den ena björken sattes intill den andra i en rundel eller fyrkant. Där brukade en att sitta å dricka kaffe. / Löv å blommor hämtades in. Lövkvistar å vilda blommor sattes upp efter taket, på skåpkarmen, på hyllorna å spisen. Plockade blåklint, prästkragar, midsommarblom- ster - alla vackra blommor en fick tag i. Det skulle allt finnas de som 'drog dagg' på midsommar- natten, för att de skulle 'ta nötta tur sin grannes vall.'
Midsommar
På midsommarnatten drog 'trollkäringarna dag'. De drog ett gammalt lakan i andras vallar för att 'ta nötta tur gräset för de andra'. De vred ur lakanet åi ett spann, som de hade med sig. Så gick de på många mans åkrar den nat- ten å plockade blommor av alla slag. Kreaturen skulle ha litet av blommorna å daggen på mickelsmässkvällen, jul- kvällen och nyårskvällen. Kreaturen skulle mjölka mycken å god mjölk då.
Midsommar
Mor hade sett käringar som gick å drog ett lakan efter sig i gräset midsommarnatten. De 'drog nötta ur åkern'. Daggen som blev i lakanet vred de ur åt kreaturen. De skulle dricka den för att de skulle mjölka mycket. De tog mjölken från andra.
Midsommar
Det är knappt femtio år sedan dansbanan vid Brobacken kom till, å de började å fira 'messômmersvaka' där. Först brukade de ge sig till Skillingsfors på midsommarafton, för där hade de rest majstång. Jag mins från det jag var 'smågutt' att de reste 'majstång' på Brobacken å dansade vid den. Den stången var klädd med löv runt om. Hon var som ett kors. Det var en lång granstång.
Midsommar
Där majstången restes om midsommarkväl- len, dit samlades ungdomen för att ha roligt. De brukade resa "majstång" vid Forshaga bruk. Där var lek och dans efter fiol och dragspel. Men det hände att "majstång" restes på någon herrgård i socknen och då samlades en hel del dit. Det var mest på herrgårdarna man reste så- dan stång. Inne i stugan prydde man med löv och blommor (vilda blommor, midsommarblom- ster, blåklint, prästkragar o. d.). Vid farstun sattes lövruskor och golvet beströddes med asplöv.