Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Tomten
Tomten bar till dem på natten, men det var endast de han tyckte om som han bar till Om jul sattes ut gröt och mjölk till tomten i källaren, för ingen fick lov att se tomten. Tomten bodde i någon bergskreva.
Om tomten
Dom skulle bära gröt ti fjösa åt tomten på julkvällen. Tomten var liten. Han skull ha nå slags rôluve på sej. Det var bra ha tomten. Han drog allt som var, brör och mat. Det var väl så att om nån hade mer än andra, så trodde dom han hade tomten.
Om tomten
Tomten ha sagt möe här i gåla och flett tomtfletta på hästn. Jag minns inte hur det var ner i gårn vi var i i byn, men här har-n då väre. Jag har hört att dom ha språke ti dä, att dom bar ut gröt åt tomten på julkvällen. Det skulle vara lycka det. Det har mor tala om. (Vet ej var gröten sattes. Vet ej att någon sett tomten eller hur han såg ut.)
Du svarte zigenare
Allting är så tomt och kallt
Om tomten
Jag hörde att långt tillbaka så bar dom gröt till tomten på julafton. Det var en som kom in i stalle en gång, och då fick han se en liten gubbe, som hade röluva, som stog i vendôge (gödselgluggen) i stallet. Men då försvann han. Det skulle vara bra att ha tomten. Hästen trivdes, där han fanns.
Om tomten
Tomten var duktu-n kamrat ti ha. Han drog mye han. Han skull ha-n rôluve på sej.
Jan-Erik Eriksson och "Lasse i Frossarbo"
Berättar om skolan, om olika stenarbeten, drängarbeten, om skrock, Spelmans-Jan, gårdsrån, tomtar osv.
Tomten. Kaga sn. Österg.
Tomten. Kaga sn. Österg. Berättad av Anne Marie Magnus- dotter. Då farmors morfar en ljuv vacker sommarkväll gått till vila, hade han liksom en förnimmelse av att någon såg på honom. Då han visste, att ingen fanns i rummet mer än hans hustru, som redan sov, förundrade detta honom mycket. Han ser sig spör- jande omkring för att möjligen utforska vem som ser på honom. Han upptäckte då på fönsterbrädet en liten man med vänligt utseende. Han var klädd i grå kläder och röd toppluva och från hans haka flöt ett långt vitt skägg. "Vad kan väl denna lilla go vän villja?" sporde då farmors morfar. "Jo, jag ville endast, att du skulle låsa din förstu- dörr, vilket du i kväll har glömt", ljöd den lille mannens svar. Strax därpå försvann han. Farmors morfar gick då upp och stängde sin dörr, och glömde efter detta ej någon kväll att stänga den. Med trygghet lade han sig sedan att somna både denna kväll och sedan alltjämt. Han visste ju att den lilla tomten ville hjälpa honom, att ha omvård- nad om hemmet. Upptecknad av Eva Österberg
Rindöfrun
Några flickor, bland dem fru K. i Rindöby (en omkr. 60 år) som själv berättat det, voro en gång ute i skogen och plockade bär el. ngt sådant. Då hörde de hur det var någon inne i skogen som predikade med högan röst som en präst. En tid efteråt kom det en präst och köpte en tomt där i närheten. Då förstod man, att det var Rindöfrun som varit framme och varslat om prästen (Kanske tänkte man sent av att prästen på ngt sätt stod i förbindelse med henne) (Efter gårdskarlen hos fru K., född o. uppvuxen i Näs i Bro hd men de senaste 11 åren boende i Rindöby. Han var dock själv ej "troende")
K-A Grandin, Viktor Jansson och Per Edvard Bergström
Manne Eriksson talar med J. om jordbruksredskap, trädstock, harvar. (Eriksson frågar i mikrof. om det är klart m.m.). Forts om plogar. Forts. om plöjning m.m. Slåtter, lador, ängsslåtter på samfälld mark, skörd, skylor, tröskning. Slagan och dess delar, linberedning. Forts. om linberedning, spinning. Forts. om linberedn., kvarnar och malning. J. berättar historier och roliga episoder. Frågor av komminister Grandin. Historier forts. Historier forts. Om auktionen vid Mo. Midsommarfirande, ungdomsnöjen. - Frågor av Eriksson och komminister Grandin. Om båttrafik på Närdingen, sjösänkningen m.m. Om skogsfrun, sägner, kolning. Forts. om kolning. Forts. om slut om kolning. B. berättar för Eriksson om påfyllning av masugnen m.m. om järnframställningen vid Edsbro bruk. (Bra skildring). Forts. om arbetet i järnbruket, arbetarnas villkor m.m. Forts. om arbetet i Bruket och folkets inkomster och liv i vardag och fest. Om Brukets ägare. Om Brukets ägare, dess nedläggande och förfall. Ungdomsliv m.m. - Frågor av Eriksson och kommin. Grandin. Forts. och slut. Bra. Eriksson frågar Wik om "mjöling", gengångare m.fl. övernaturliga väsen. Om övernaturl. tjuvmjölkning, tomten i stallet m.m. folklore. Om svåra år, tjänstefolket, deras lön och arbete. Språkligt utjämnat, folkloristiskt av intresse.