Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Mara
Mara - det var ett tal att här skulle vara sådana, som vöre mara. Det var ett "olsle" . "Långt och kallt te Knäre´," det skulle en mara ha sagt. Knäred - det är borte vid Små- landsgränsen.
Karl Mattsson
Utförligt om hästslakt, slaktarens känslor och yrkesskicklighet. Om ett styvt fruntimmer som tålde hästslakten. Avlivning av katter. Priser på hästkött, storleken på hästar förr och nu, utfodring av arbetshästar. Risgrindarns oxe vars skalle var så stor att det växte så mycket gräs att de högg krakstör! Bara en sägen säger KM, och det är två mil dit så det kan omförvandlas mycket på vägen! Tidningsdistributionen och tidningar. Ungdomens nöjen och supvanor. Spritpriser. Lekkvällar, sjöng och dansade. KM fick cykel 1904. Trästocken används till potatissättning och annvägskörning, som är när man kör andra gången; när gödseln körs ned på trädan. Jordbearbetning. Kreaturens utfodring med råghalm. KM börjar beskriva hur man gör gärdsgård. [forts p. BD1171_I] [forts fr. BD1170] Utförligt om hur man sätter upp gärdsgård. Termer. KM begrundar att det aldrig blev eldsvåda för de gjorde upp eld var som helst för att badda vidjorna. Grindar. KM:s ägor. Något om KM:s bikupor. Många sockenboöknamn. KM tvekar att nämna en del, men törs säga dem i slutet av inspelningen. Trefaldighetskällan; ungdomens nöjen; de drack för sneda skor, uppfostran av ungdomen. Ungdomen gick alltid. Om drag mellan man och kvinna. Något om tändstickor och spinnrocksdelar. Här tror KM att inspelningen är över och säger därför den ”vågade” öknamnramsan.
Allan Billås
Om insamling av granar till valborgsmässoafton
Valentin Eriksson
Dialekt/Folkminnes inspelning.
Intervju med Valentin Eriksson (f. 1889)
Intervju med Valentin Eriksson, född år 1889. Intervjun genomfördes år 1961 i Jumkils socken, Bälinge härad, Uppland, av Wolter Ehn och Torsten Ordéus.
Karl-Erik Andersson
Dialekt/Folkminnes inspelning. K-EA berättar om spelmän. Det var många låtar de sjöng till, men K-EA hörde aldrig Gås-Anders sjunga. K-EA visslar en polska av Gås-Anders och berättar om hur den kom till. I samband med hustruns hjärnblödning kom K-Es fiol att bli hängande på väggen - låg inte i en låda i garderoben. K-Es fiol var sönderfrusen när han var hemma för 3 veckor sedan och försökte spela. Det var som att spela på en cigarr-låda. K-E spelade på ett 80-årskalas i Uppsala. Den som lånade ut fiolen heter Olsson - han gör fioler i Uppsala och är måg till den som fyllde 80 år. K-EA kan spela en del av Gås-Anders låtar, men finns repriser som är svåra... Jon-Erik Östs "Fiolen min" har en repris som är svår att spela - den tredje. Första, andra och fjärde reprisen är rysligt lätta. Man har tjatat på K-E att han skulle ta hit fiolen, men den är oduglig alldeles. En som hette Björk spelade nyckelharpa rysligt fint- och fiol. Spelade på midsommarfester i Sandbro. Spelade ilag med Gås-Anders och Lundin. B. byggde en liten sommarstuga i Nyboda, en bit från Sandbro. Där satt han och spelade både på lördagkvällar och söndagar; nyckelharpa, fiol och dragspel. En orgelbyggare som hette Edberg hade en dotter som blev sjuk. Sökte läkare i Uppsala och Stockholm. Hon blev botad av dr Westerlund i Enköping. Kyrkoherde Palmérs fru och fru Sandström blev också botade av dr Westerlund. Doktorn använde blåbär mycket. Hur de behandlades med dem vet inte K-EA. Det finns många fiolspelmän som K-EA känner igen som är yngre.
Karl Karlsson
Berättar mest om livet från Lagga, om slagsmålen mellan Funbo och Lagga pojkarna vid sockengränsen, om öknamn på gårdsinnevånarna i Lagga osv. men mest om Lagga-Janne, luffaren från Lagga fattigstuga som sjöng visor (Grunnhögavisan) och för pengar lade upp bonngrinn med nytt snus för varje visning.
Karl Karlsson
Berättar mest om livet från Lagga, om slagsmålen mellan Funbo och Lagga pojkarna vid sockengränsen, om öknamn på gårdsinnevånarna i Lagga osv. men mest om Lagga-Janne, luffaren från Lagga fattigstuga som sjöng visor (Grunnhögavisan) och för pengar lade upp bonngrinn med nytt snus för varje visning.
Intervju med Elis Karlsson (f. 1895)
Intervju med f.d. lantbrukare Elis Karlsson, född år 1895. Intervjun gjordes av Torsten Ordéus 1961 i Håtuna socken, Håbo härad, Uppland.
Intervju med Thea Östlund (f. 1884)
Intervju med Thea Östlund (f. 1884) i Skogs-Tibble. Intervjun gjordes 1962 av Wolter Ehn och Torsten Ordeus.
Intervju med Amanda Eriksson (f. 1879)
Intervju med Amanda Eriksson (f. 1879). Gjord 1962 av Wolter Ehn och Torsten Ordeus.