Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Skogsrå
Min morfar talade om efter sin farfar, att det var en skogsrå, som kom till en hustru och bad efter mjöl. "Det ska du få", sade hustrun, "om du kan lära mig, vad jag ska göra med den tjuren, som inte stannar hemma om nätterna. " Jo", svarade skogsråa, "du ska ge honom vittanlök, hacke-ben och peckesten. Hon gav sin man detta, och sen stannade han hemma om nätterna. På kvällen kom skogsråa på fönstret och skrek: "Hade jag vetat detta, så skulle du inte ha fått någon råd av mej". Skogsråa har inte något manfolk, som hon kan komma till, och för det är hon så farlig efter karlar. När hon fick makt med en karl, så ville hon ha honom var natt.
Gastar
Gastar gick ofta och vaktade över någon nedgrävd skatt. Därför skulle man passa på och sätta "treamål" på gasten. Men då skulle man vara två och springa en bra bit ifrån varandra, när man fick syn på gasten och så sätta ner var sin käpp i marken, och sedan sikta in den punkt, där gasten uppenbarade sig, från dessa två punkter och sätta ner en ny käpp, där synlinjerna skuro varandra. Där skulle man gräva, så fann man skatten. Ibland brukade gasten ha en massa pengar och kasta upp dem i luften och låta dem falla ned igen. En gång kom en gast in till en gubbe. / Gasten såg ut som ett lik. Gubben blev rädd och ville springa sin väg, men han satt bakom det stora bordet i stugan och kom inte upp i hast. Då tog gasten och välte det stora bor- det, så att det slog benet av gubben.
Skatter
I Klosterhagen eller som den och kal- las Mörkanskog finnes en cirka 50 meter lång grav, en sten står vid huvudet, en vid fötterna. Där säges en kvin- na vid namn Vena ligga begraven. Om halsen bär hon en guldkejda, lika lång som hon själv, och på bröstet en dyrbar guldbrosch. På Söder- åsen ligger hennes man Vene begraven. För ett par hundra år sedan beslöt några drängar att plundra graven där Vena sades vara begravd, de ville nämligen försöka komma åt hennes guldkedja och guldbrosh. De gjorde ett djupt håll en hel dag / grävde de utan att finna något, men då de följande morgon åter- vände och fortsatte grävningen, hörde de en djup stark röst från Söderåsen som ropade "Vena, Vena, vänd dig om, rätt nu tag- a de dina guldringar!" Då blevo drängarna förskräckta och över- gåvo sitt företag, men en utav dem kunde ej sluta upp utan fortsatte att gräva, men det sades att han sedan blev vansinnig under sin återstående livstid. I graven synes ännu en djup håla i vilken några björkar slagit rot.
En vallåt
Det var en gång en vallpojke och flicka som fått ett barn tillsammans; begge voro de mycket unga. Flickan framfödde barnet i skogen tidigt på sommaren när de båda voro ute och vallade Den unge fadern var själv barnmorska. Allting gick bra med både modern och barnet, och ingen i bygden visste om vad som hänt. När det led emot hösten skulle vallflickan hem och hjälpa till med skörde arbetet. Före hon lemnade bad hon fadern till barnet att denne skulle gå upp på en kulle och blåsa i sin näverlur för att på så sätt meddela hur det gick för honom att sköta om det lilla barnet. En tid efter modern gått för att hjälpa till / med skörden blev barnet oroligt och ville gråta fastän fadern gav det mjölk och skötte om det som han blivit lärd av modern. Då tog han sin lur och gick upp på den högsta platsen i narheten, och blåste i luren "Bengta! Bengta! barnet gråter" Modern hörde detta och sprang bort och tog sin naverlur och blåste däri: "Ture, Lure, gör det det: Mjölka kon, slå i hon, Mätt mitt lilla barn med det." Det hördes åter ett ljud från skogen, och då sprang flickan från sitt arbete. Några av de andra följde efter, och när de kommo till stället där djuren betade funno de den unga modern med barnet vid sin barm.
Dödstro
Om en person har svårt för att dö kan detta bero vad slags fjäder det är i sängkläderna där den döende ligger. En liten flicka i Finja hade legat hela dagen och dragit med döden men hon tycktes ej kuna bliva befriad. En grannkvinna kom på besök, när hon för- stod hur det var fatt med det sjuka barnet, frågade hon: "Är det hönsfjäder i någon kudde eller dyna i sängen flickan ligger? I huvudkudden var hönsfjäder och när de bytat ut den fick flickan dö. Var det ej på fjädersorten det berodde, skulle man lägga en psalmbok under den döendes huvudkudde så underlättades dödsarbetet.
"Stjärnskärvan"
Det finns nio olika slag av den sjukdomen. Ett barn kan få stjärnskarvan genom att modern när hon är med barnet ser ett stjärnskott. Sjukdomen botades genom att någon klok smörjade in barnets alla leder med en särskilt för ändamålet gjord salva under det en formel för den sortens sjukdom sades. Barnet gavs även något vin.
Midsommar
Strax innan man midsommaraftonen gick till sängs brukade vi unga flick- or att ställa våra skor så att de hade formen av ett stort T invid sängen. Man trodde sig då att under natten komma att drömma om den unge man som man i hemlig- het älskade. Under det man ställde sina skor invid sängen skulle man också uttala dessa ord. Jag ställer mina skor till ett T den jag älskar önskar jag att i dröm- men få se. Den unge man som flick- an älskade kom hon nu att under sömnen drömma om. Hon brukade / då merändels att drömma om honom samt att han kom och tog henne i hand, kysste henne samt frågade henne om hon ville bli hans lilla fästmö och sedan hans hulda maka.
Spöke
En man låg och sov, midt i nat- nad väcktes han av att själva skam kom, han var alldeles svart. En tavla föll ner från väggen medan han var i rummet. Mannen blev mycke förskräck och kröp ner under täcket men när han vakna var den svarta borta. Det var berättaren svärson som såg det och ej för så länge sedan.
Gamla gåtor
Grönt när det växer och styvt när det står alla fina ungkarlar ha't mellan sina lår. Lösning: Hören. Två fläba och en ränna där alla pojkar gärna vill känna. Lösning: Penningpungen. Buk mot buk sticker den långe in. Lösning: En som hyddar (tvättar) en drickatunna inuti. I natt har jag vakat i hålet har jag rakat rest med andan och skramlat med stenarna. Lösning: Mjölnaren som malet om natten. Rött hål med to (hår) omkring karlarna sticker en pinne ing. Lösning: En skäggig karl som röker cigar. / Mellan två ben sitter ett hål som det rinner av nån ynka (en och annan) gång. Lösning: Ögat.
Skogssnuva lockar karl att gå vilse.
Berättarens farfar gick en gång hem efter att ha varit på hemgården och gjort dagsverke. För att komma hem måste han passera en skog. Fastän han kände till vägen mycket väl gick han denna gång vilse, han gick i en cirkel och kom till samma stället tre gånger. Han förstod då, att det var något galet med i spelet, och vände därför "lomman". När karlen gjort detta skrattade det till i när- heten av honom och han förstod att det var "skogs- snuvan" som förvillat honom så att han gatt vilse. Efter lomman blivit vänd hade karlen ingen svårighet att finna rätta vägen hem.
Gamla väderleksmärken
Råma korna mycket ute på fält- en, säges det att det bliver böst (regn). Då grodorna och även sniglarna vis- a sig å vägarna, blir det snart regn. Samma är förhållandet, om dam- met far omkring på vägarna. Även då skorstensröken slår ned, är nederbörd att vänta. Men går röken däremot uppåt, är vackert väder att vänta. Då det knakar i husen blir det snart oväder. Om solen på aftonen går klart ner blir det vackert väder men går den bak moln eller som man säger i "säck", blir det regn påföljande dag.
Gamla väderleksmärken
Ungefär i mitten av augustimån- ad kan man se på Vintergatan hurddan den kommande vintern kom- mer att bli. Är Vintergatan myck- et ojämn d.v.s. med starkt fram- trädande ljusa fläckar, kommer vintern att bli ganska kall, med tö och blidväder emellanåt. Är Vinter- gatan någorlunda jämn blir det stadig vinter. Och så kan man även se på Vintergatan om det blir tidig vinter, ävenså om den kommer att vara långt framåt mot vårsidan till, det beror på att efter huru långt nere Vintergatan börjar.
Häxor och trollkarlar
Om man blev bestulen, kunde man gå till pågen i Åsum, och då gjorde han så att man fick se tjuven i en vattenspann.