Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Midsommar
Blommor och löv satte de in överallt på midsommar var de kunde komma åt. Men när det blev skräpigt tog de ut det, de gömde det inte.
Husdjur
Då jag var omkring tolv år gammal, fick jag föl- ja med till vallen och stanna där den tid man hade kre- aturen där. På den tiden hade man både getter och kor vid fä- boden. Dagen efter midsommar brukade "bovallspojkarna" komma upp till fäboden. De hade då "spel och musik" med sig. Den vanliga midsommaren kallade man "stormidsom- mar". Men fjorton dagar därefter kom "lissmidsommar". Då kom de allmänt till vallen. Och då blev det musik och dans.
Umgängesformer
De brukade ha ungdomshelg ("bojäsle") någon söndag under sommaren i fäbodarna. Vanligast på midsommar. Detta gäller ute på "långskogarna", d.v.s. fäbodvallar, som låg långt från hemgården. Till ungdomshelgen kom en hel hop ungdom tillstädes för att glädjas med varandra med spel och dans.
"Sur tjockmjölk gavs vanligen åt grisar och kalvar"
I en uppteckning från Ljusdal i Hälsingland berättar Efraim Dahlén om tätgräs och tillredning av pank och tjockmjölk. Uppteckningen gjordes år 1937.
"Hennes första göromål var att sätta fart på det eviga messmörskoket"
I en uppteckning från Alfta socken i Hälsingland berättar Per Asplund om arbetet på fäbodarna. Uppteckningen gjordes år 1930.