KORPSKRIFTEN

...
Meny
Institutet för språk och folkminnen (Isof) Över 50 000 autentiska uppteckningar från svensk allmoge

Folktro & Sägner

Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.

Läs hela sägnen Isof Arkivpost
Filter Påsk & Häxor · Dalarna
Landskap
Visar 3 av 3 uppteckningar ur Isofs arkiv Källa: Folke – Isof (CC-BY)

Lars Larsson, Erik Larsson och Byns Erik Larsson

Varghistorien fortsätter från Bd 3081. Barn "slog kolbössa" för att skrämma bort vargen. Midvintern inföll på kyndelsmässan. Talesätt: "Kyndelsmässa tö, ruttet hö och fruset bröd"; "Efter kyndelsmässodag får vintern annat lag". Påsk inföll på fullmånen på lådigstunglet. Det gick tolv tungel på ett år. Jul-, vintern- och lågigstungel förklaras.

Landsmålsarkivets specialfråga 9.

Landsmålsarkivets specialfråga 9. a) Risningen skulle utföras på långfredagsmorgonen så tidigt man kunde eller hann göra sig i ordning. Det var kapplöpning. b) Det kallades långfredässkrättja (långfredagsskräcka). c) Nej. d) Ungdomarna flätade ihop det av björkkvistar, som de skuro direkt av friska björkar sent på skärtorsdagskvällen. Ett flätat ris kallades kallbas (karbas) och var flätat till ett par tre dm från spetsen. Den oflätade delen kallades sjärä (skäret) och det var med den delen som risningen sked- de. e) Alltid av björk med färska mjuka kvistar. I Gagnef vet jag intet exempel på att björkarna varit utslagna långfredagen. Intet avseende på vilkens ägor man tog riset.

Påsk

I Falun kallade vi dymmelveckans dagar: Svarta måndag, feta tisdag, dömele onsdag, skära torsdag, långa fredag och stäcku lördag, Påskdagen. stäcku = korta.

Visa hos Isof Folke
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //