Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Troll
Jag tror knappt att det har varit någon skill- nad på troll och jätte. Trollen bodde i berg och backar. De kunde vara i besittning av stora skat- ter. De kunde bergta både folk och "fä." och så kunde de byta bort barn. "Bortbytingarna" voro al- drig så till förståndet som andra barn. Och de voro klumpiga till växten. Talesätt som har avseende på trollen: "dum som ett troll,", "klumpig som ett troll", "led som ett troll", "han springer som trollen i skogen", Mot trollen skyddade man sig med stål eller genom att göra korstecken. Om man gjorde kors- tecknet över en sak, så skulle inte trollen kunna tillägna sig det.
Vaggvisa
Sov du min lilla, min älskling är du, göm dina ögon små, pärlor ännu. Allt är så tyst som i graven det är Sov och var fluga bortfläktader är. Ännu mitt barn är din gyllene tid. Sedan gryr den väl aldrig så blid. Runt kring ditt läger bekymren sig ställt, Slumrar du lilla men så sällt. Änglar från himlen små, täcka som du, svävar kring vaggan och be runt dig nu Och de besöka dig sedan också men visst för att avtorka tåren då / Sov du min lilla, o mörknar det än, tröttnar ej mamma att vagga sin vän. Sent eller tidigt i moderns barm vakar #ock kärleken troget och varmt Den sjöng mamma när jag var liten.
Vaggvisa
Det var en flicka, som ville så på karusell men inte kom iväg för att hon skulle vagga en liten och då sjöng hon: Vyssan lull, barnet mitt, o, vad jag är trött, ligg nu stilla en stund är du snäll. Du sover ej som jag tror utan ligger där och glor. O du elaka barn. Vyssan lull. Jag, som bjuden är i kväll ut att åka karusell, men vad kommer jag nu, tralala. När som pojken ej vill sluta ögonen till. O elaka barn. Vyssan lull / Jag som klätt mig så fin köpt mig ny krinolin köpt mig ny randig schal, tralala Men var kommer jag nu, då min elaka fru ej tar barnet en stund, Vyssa lull Men det värsta som jag ser, att det snart ska bliva fler, som ska vyssas som ska tralala Men då får pojken, minsann slå sig ut så gott han kan, bara om du är snäll. Vyssa Lull.
Lekar och ramsor
"Fru Frände skiller mig en penge. Du får köpa, vad du vill på när svart och vitt och nej och ja. Det vill inte min fru ha.” Man skulle luras att säga ja eller nej eller nämna ett svart eller vitt föremål. Fick ge pant. ”. . . nu står du här i ringen och tittar på mig, så räcker jag dig handen, kom valsa med mig” Den dansade man när som helst på golvet eller på en backe. ”Gömma nyckel”, hängde den var som helst. De andra fick leta. Så lämnar skräddaren saxen. ”Den, som skulle upprepa det, gjorde fel, om de inte korsade benen.
Räkneramsa och lekar
Räkneramsa och lekar Empel, pempel, pirum, parum, kråkan satt på lirum, larum. hon sa ett, hon sa tu, ute ska du vara nu. (Så räknade man ut varandra,) En annan som jag bara kan slutet av: …..ut du slapp att sitta i din gamla pappas hatt. Lekar: ”flickan hon går i dansen” och Gustafs skål”. Då sjöng man: Gustafs skål den bästa skål: Sveriges land, hej falderi, faderalla, lalla, Gustafs skååål. (Man stod i två rader och gick emot varandra och bugade sig, när man sjöng: ”Gustafs skål”. Sedan dansade man. Det / är en gammal jullek, som kan förekomma än. En annan lek, som man brukar leka om jul, den är nog gammal, allt före min tid. Hon sjöng: Stjärnor på himlen blå de lysa. Stackars flickan som står i regnet och fryser. Nappa fort den du behagar och nappa. Prästen kommer med sin långa, svarta kappa. Du ska heta far och du ska heta mor och så vår lilla nätta piga. Först var flickan i ringen, hon tog prästen, han tog ut en, så blev de ett par. Till slut tog man in i ringen den lilla, nätta pigan, som fick stå i ringen nästa gång ”Urka lurka, upp i kyrka, mot söder eller väster?” Så skulle den säga, som var i mål. De andra hade sprung- it och gömt sig oftast i en klunga. Den, som var i mål, skulle springa och ta reda på de andra och då hände det han sprang åt fel väderstreck. Man byta gärna klä- / der och vrängde mössor för att inte bli igenkända. Helst lekte man denna lek i skymningen: När jag var liten, 10 år, var jag med om att leka den. – Annat roligt lekte vi: Vi slog munk. Man ställde en spann eller bleckbunke på en sten och så stod man på avstånd och skulle råka munken med ett stort trä. Också vi flickor var med, om vi fick lov av pojkarna, - En lek kallades pjäxa. Pjäxa var kulor. Jag tror att det var 5 stycken. Man började med en kula och hystad. Jag har glömt hur det gick till sedan.
Fiske
Kom kolja kom torsk kom vilken som först kom torsken med häcken kom kolja med fläcken kom vitlingen och ta på min krok. Så kunde man skoja och spotta på agnet 3 gånger, så fick man fisk. - Om man mötte fruntimmer, var det dålig tur. Och om man glömt något hemma, blev det ingen fisk. Jag glömde min termos med kaffe hemma och fick vända och då fick ja ingen fisk sedan, den dagen. Och det blev ingen fisk, om man stoja och galna i båten. Och om det var ungdomar och de festa, fick de ingenting. Fick / man en skädda först, blev det aldrig mer fisk.
Knut
Då sjöng barnen "Slut på jula, slut på ljusa, slut på brännvin i alla husa." Det har I själv varit med om att sjunga. Man for omkring på en kärra och sjöng detta och tiggde julgranen i husen. På sista tiden fick de inte gå uppför Konsulsliden och komma in på Kungsgatan. Det är ett minne från min tidigaste barndom, från det jag var 8 eller 12 år. Vi hade ljus på kärran och dekorerade den med julgranarna. Poj- karna drog kärran.
Stjärngossar
Stjärngossar gick omkring här i Lysekil för så där 20 eller kanske 30 eller 40 år sedan. De var 7 stycken. De sjöng och spelade och så fick de pengar. De gick i husen överallt. De hade vita skjortor på sig. De hade en stor vit stjärna med ljus i. – tror det var medan jag var grön.
Vädret
Om löven sitter på länge på hösten, blir det hård vinter. Men det är ju allmänt bekant över hela landet.
Djävulen
Stäng dörren och skjut för spjället, sa han, som vittna falskt. Han var rädd, att Skam skulle komma. Andra namn på djävulen: Farbrorn, Gammeln, Satan, Horn-Per, Den Stygge. Det var en gång en munk, som klädde ut till Skam. När lutherska religionen kom blev mun- karna slopade. I Dragsmark har det varit munkklos- ter. Men munkarna ville inte avsäga sig sin upp- fattning. Då klädde en munk ut sig till själve den Stygge och gick emot prästen. Men prästen fick tag om gubben och bant Skam vid en bok tätt vid vägen. Den boken finns inte kvar längre. Där stod munken tills prästen predikat färdigt i kyrkan. Prästen löste Skam och han gav sig iväg / och gav sig som ett djur. Jag har hört det här i Dragsmark. Vill fröken höra flera namn på djävulen? Då ska hon gå till en präst. Han har studerat, han.
Bergtroll
Det fanns bergtroll på Orust. Där var väl två troll, de blev oense och då gunga jorden. Den ene flytta till Svarteborgstrakten, men den andra stan- na kvar. Det var en, som byggde på en båt, men om natten så plocka de isär den. Det var bergtrol- let. Det var på Orust också. Han bösta (arbetade) nära ve ett berg. En dag när han höll på och bös- ta på båten, så öppna en käring på berget och sa: "Du får inte lov att bösta här!" Om I bare lar bli båten, så ska I få fisk av mig," sa han. Det grunna hon visst på, för det blev tyst. Då hörde han någon ropa: "Kör bort gubben och stäng dörren!" Och han måste flytta och bygga båten någon annanstans. - Det var väl gubben, som skrek åt sin gumma.
Troll eller 'kram'
Det var en, som kunde se föremål för sig. Han kunde se troll i vägen. Han var från Dragsmark. Han kunde se, när de höll sin måltid på vägarna. Ja, de höll inte bara till på vägen utan de var i vägen för honom, om han också gick i skogen. Det var något spökaktigt, troll kan de nog räknas som. Det är ju många, som gått och blitt kramade. De kan man allt få, kram kalla de det för. Bror min och jag blev sjuka av det en gång. Vi fick som en frysning. De är allt 30 eller 40 år sedan. Anten det nu var det eller nåt annat. Men det var nog nån slags kram eller troll.
Tomten
Där kom en liten karl och bar ett halmstrå och la i laa och så blåste han ut, för han tyckte det var tungt. Då sa bonden: "Men var det en jatt att blåsa för!" Då svarade den här lille: "Om jag ska bära så mycket ifrån, som jag har burit till dig, så blir du fattig." - "Ja, det kan du gärna få," sa bonden. Men bonden blev fattig, för tomten tog väl te att bära ifrån. Var det här har hänt, vet jag inte.