Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Vattenväsen
De kasta stenar när de bada för att näcken skulle försvinna. Om de ser en upp-och nedvänd båt på sjön eller en halv båt, så är det näcken.
Bergtroll, jättar, Näcken, rå och tomtar
Uppåt Zinkgruvan fanns också ett slags rå, vad hon hette minns jag inte. Hon visade sig alltid före olyckshändelser. Det slog aldrig fel att när hon visade sig, dröjde det inte länge förrän det hände något i gruvan. Kanske en stege brast och någon föll ner, eller kanske det var galet på annat håll. Ingen kunde veta, vem hon varslade för, så det var nog inte roligt i Zinkgruvan, när hon hade visat sig. Nu har de elektrisk hiss där, och allt är så väl ordnat, så nu visar hon sig inte längre.
Bergtroll, jättar, Näcken, rå och tomtar
Oskar Rydberg är min morbror. Hos hans föräldrar bodde en skogsarbetare som var ungkarl och enstöring. Han ville aldrig ha någon kamrat utan arbetade alltid ensam. En dag var han i Elvarum. En vacker flicka kom fram och neg och var artig värre. — Du ser så vacker ut, sa gubben, men du är ihålig baktill. Då försvann skogsrået, för någon annan var det inte. Det fanns mycket sånt där förr som en aldrig, hör talas om nu.
Intervju med Johan August Gärd (f. 1871)
Intervju med lantbrukaren och f.d. knekten Johan August Gärd (f. 1871) i Rinna socken, Östergötland. Intervjun gjordes den 29 juli 1949 av Einar Törnqvist och Richard Broberg.
Intervju med Karl Johansson (f. 1877)
Intervju med f.d. arrendatorn Karl Johansson, född 1877, i Malexander. Intervjun gjordes den 4 augusti 1949 av Einar Törnqvist och Richard Broberg.
Karl Svensson
Faderns arbete; sysselsättningar (skomakeri, korgmakeri), skolgång, om Svane i Tidersrum; varg, vargnät och vargskall. /Bra./ Forts. om vargskall; magiska föreskrifter (bortbytingar, skydd före och under dopet), trollskott på kreatur, hins jakt. Hins jakt (sägen), träbilder på kyrkvinden, släktklubba, lekar. /Utmärkt./ Forts. om lekar; julförberedelser och julfirande (julgran, julottan, nöjen), sång. /Utmärkt./ Sång förr i tiden, staffanssjungning, källdrickning. /Bra./ Julklappar; gumma på väg till julottan blir ihjälbiten av vargar. /Bra./ Forts. om Lasse Ryd och de dödas julotta; tomten (Emtemåla tomte); person som får hatt av trollen ser, hur de äta med vid måltid. Näcken (farlig, tager folk), strökarlen lär folk spela, strömkarlspolskan (folk dansar till sjön o.s.v.), Ole Bull; bjäran (tillverkning o.s.v., sägnen om person som åhör tillverkning av bjära); myling (myling bär ett ax), rädsla hos barn på grund av såda na berättelser, frågor om offerkast. /Utmärkt./ Skogsrå, person får skogsrå med på skjuts; klädedräkt; tobaksrökning, mathållning och måltider. /Utmärkt./ Forts. om mathållning och måltider; skomakeri (lädersorter, beredning vid garverier, skomakarens verktyg, måttagning, metoder vid skotillverkning, gesälltid, arbete i gårdarna, episod från denna tid), korgmakeri. /Utmärkt./ Korgmakeri (avsättning, korgtyper, material, verktyg, tillvägagångssätt); friveckan; K.S. spelman - berättar om ett mellanhavande med prästen för sitt speland. /Utmärkt./ K.S. fortsätter att berätta om sitt mellanhavande med prästen och hur han får spela hos denne; påskfirande, påskkäringar. /Utmärkt./ Långfredagsris, pingstfirande, midsomarstång, majkast (=majeld), K.S. uppmanas att spela en vals. /Bra./ K.S. spelar ett par gamla valser på dragspel. /Bra./ Forts. på föreg. vals. /Bra./ De dödas julotta (Lasse Ryd kommer till de dödas julotta.). /Bra./