Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Gastar
65. Gasten han skrattade i skogarna. Där han var, skulle det vara något mördat, för där blev det en gast. Jag har hört gasten.
Rå och tomtar
Far min tjäna ve Eriksberg en tid å va ute å ljustra iblann. Så va han oppe ve en bäck å skulle ta gädder. De va en gammal kvarn där ve bäcken, å där fick han se, hur de satt en liten pojke i toppi skinnmössa å dingla mä bena i vattnet. Å han titta på far, å far titta tebaks, men di sa inget åt varara. Sen fick far se e stor gädda å to å la te'na mä ljustre, men ho rände unnan. Å far blev arger å svor te. Men då gav de te ett gapskratt där bortifrån, där den där pojken hadde suttet. Men när far titta ditåt, då va han borta. Så de va nog Näcken, som tyckte de va rolit, när gädda kom unnan.
Rå och tomtar
Ja va opp i hagen här å jaga, å då fick ja si en liten gubbe, han va inte större än så, men bra nog tjocker va han. Å han gick å höll som ett snöre, som han gick å vivade mä.
Skogsrå
Far min han va mycke kummen för sånt där. Han tala om en gång, de va menna di sköt fjärhana i skogen, då såg han en kar som satt på en stubbe klädd i hög skinnmössa, men allri ett ord sa han, å inte far heller. Men när far gick förbi strax ätteråt, då va han borta.
Skogsrå
De va e gumma ve Sofiekvarn, som hadde en bror som va skogvaktare. Å han fick se en råget en gång å sköt'na. Men då sa rågeta åt'en: »Anfäkta dej, Olle, du sköt sönner mitt förklä!» Någe mer gjorde de inte rågeta.
Skogsrå
De va en gubbe, som hölls å kola i skogen. Å på natta så flög dörren opp, å de kom in ett fruntimmer, å ho ställde sej ve ällen å varmde hännera. Å när ho vände ryggen te, så hadde ho e rumpa, som va så långer å yvier.
Skogsrå
Ve Hinderstorp där så di ofta skogsrå. De va fröknar som va så granna å stora så, men när di vände ryggen te, så hadde di e rompa, som va tu alna lång.
Häxeri och kloka
Å så kom han ut i laggårn, där ja satt å mjölka. Å då kom han å sa: »Hur ä de mä kora? Ja tror di mjölkar illa». Ja sa: »Ja di mjölkar la ätter som di får äta te». — »I ska ta å er vänstra skon å ge dom äta ur», så skulle di mjölka bra, sa gubbstollen.
Häxeri och kloka
När fåra tappa ullen om vintern, då va de e gumma, som hängde opp gubbens byxer avia i fårhuset. Å vänstra strumpa skulle di ta å sej å hänga opp.
Häxeri och kloka
Å när di va sjuka, krittera, då skulle di ta å sej finntyget å vända avit å slå dom mä; då skulle di bli bra.
Häxeri och kloka
De va e gumma, ja vet knappt, om ja vill tala om'et en gång, men när ho kärna, å de inte ville bli smör, så satte ho sej å gjorde sina ärnder i smörkärna. Tvi vale, så otäckt! Sen skulle de gå bra, sa ho.
Häxeri och kloka
Om di ville skämma e kvinna, så ho inte skulle bli gifter, så skulle di sticka ner en synål, som hadde gått igenom tre byka, i en kyrketröskel.
Häxeri och kloka
När di ska bli hårda mot kuler å krut, då ska di låna ett ben på en körrgård, ett människoben, å de ska di bära på sej. Då kan di bara skjutas mä silverkula.