KORPSKRIFTEN

...
Meny
Institutet för språk och folkminnen (Isof) Över 50 000 autentiska uppteckningar från svensk allmoge

Folktro & Sägner

Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.

Läs hela sägnen Isof Arkivpost
Filter Alla teman · Östergötland
Landskap
Visar 12 av 1191 uppteckningar ur Isofs arkiv Källa: Folke – Isof (CC-BY)

Skrock och vidskepelse

Å så skar han hål på bästa unner huvelaget å la in dyvelstreck, för ingen skulle skämma hästa för'n.

Skrock och vidskepelse

Å kvicksilver sydde di in i huvelaga. Å i svinhoa la di in kvicksilver i ena änna.

Skrock och vidskepelse

Di säjer att lärlappa inte har mer än tre droppa blo, som finns unner vänstre vingen. Å di där tre blodroppa, di skulle vara bra för allt möjlit.

Skrock och vidskepelse

De ä inte många som har sitt, när åln går opp i ärtåkra. Men min far har sitt'et. De skedde imella ett å två på natta. Å de va som stora orma i åkern. Å då om en hadde mulvanta på sej, så kunne di ta åla mä hännera.

Skrock och vidskepelse

Såna där stenkniva, som en brukar hitta i jorden, de kallar di för »torsvigga», å de säjer di, att de ä åskeblixta, som har slaji ner. Men ja vet ju inte, om de kan vara sanning.

Skrock och vidskepelse

Förr så sa di, att efter olsmässan så skulle di inte bada, för då kastade Olov sten i vattnet. Si, vattnet vart lite kallare då, ve den tiden.

Skrock och vidskepelse

Jo si, när di skulle döpa barn, så hadde di en massa trolleri för sej. Å när barnungen nyss va född, då skulle di älla i spisen, för annars så kom trolla å bytte bort ungen. Å när barna va sjuka, å fingra va smala på dom, så sa di, att älvera gick in å didde dom. Förre, före min ti, så skulle di skjuta om kvälla, inna barnet va döpt, å så la di stål på tröskeln å hängde saxa på dörrlåsa.

Skrock och vidskepelse

När di gick å bjö faddra, de hettes å »gå mä vite påken»; å de skulle va ett par gifta å ett ogift par faddra. Å om barnet drägla sej mycke, så skulle di ogifta bli kära i varandra. Å så skulle di sy in en slant i klära på barnet, å ett bokbla, för di skulle bli duktia te läsa. Pänga, de va för att di skulle bli rika.

Skrock och vidskepelse

Så hadde di kvinnlia faddrarna en schalett mä ena sida svart å den andra vit. Ä när di gick till altaret, så skulle di ha den vita sidan utåt, men sen skulle di vänna på schaletten, så den svarta sida kom ut. Å de skulle va, om di ville ha barnet ljust eller mörkt.

Skrock och vidskepelse

Å när di bar barnet te körka, så skulle fadern gå å möta dom i döra, för di inte skulle möta nåt otyg. Ä sen när di kom hem, så skulle ingen få äta, förrän modern hadde ätet utå all maten. När di satt ve barsölsbort, så skickte di ikring en tallrik, för att gästera skulle gi barnet en slant. De kallades för »te lägga i skåla».

Skrock och vidskepelse

De hänner iblann, att sticker å allt möjlit kan lägga sej i kors för en, så att va en sir på, så ligger de i kors. De där de trodde di förr, att de betydde, att någen skulle dö snart i huset.

Skrock och vidskepelse

När en gick förbi e dö råtta eller nåt annat djurkadaver, så skulle en spotta tre gånger å säja: »Tvi, tvi, tvi, Gu låte mej aldri få skabb!»

« Föregående Sida 11 av 100 Nästa »

Visa hos Isof Folke
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //