Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Mara
Om en fick mara i stallet eller lagården så skulle en gå till en "marbjörk" och ta ett "mar- bo" och hänga upp över djuren. "Marbo" var fullt med små kvistar som växte ihop runt, så det blev som ett stort klot. Om en skôbba djuret över ryggen med en sådan kvast så hade inte mara makt att ri. Hon kunde ge sig på folk också. Det var en skeppare som hade en fästmö här. Di påstod att så fort han inte var till henne när han var i land här, så blev han jämt bet för mara. Di sa' att det var hon /tösen/ som hang efter ho- nom. Di fick mara med sig på båtarna också. Mara ha blitt borte som så mö âne ont.
"Eneris mott hackat kunde ock användas till brödmjöl"
I en uppteckning från Ventlinge socken på Öland berättar den före detta lantbrukaren Gotthard Sjöman (född 1869) om vad som blandades i mjölet vid nödår. Uppteckningen är gjord år 1949 och hör till frågelistan Nödbröd och nödfoder.
"I gamla dagar skulle trädan köras 24 augusti"
I en uppteckning från Ventlinge socken på Öland berättar före detta lantbrukare Gotthard Sjöman (född 1869) om tröskning och om märkesdagar i jordbruket. Uppteckningen gjordes år 1950 och hör till frågelistan Höstarbete –tröskning och malning.
"De gamla trevliga samkvämen bondhustrurna emellan i den livliga ostbranschen"
I en uppteckning från Ventlinge på Öland berättar lantbrukare Gotthard Sjöman (född 1869) om mjölkhushållning i socknen. Uppteckningen gjordes år 1949.