Transkriberad uppteckning

En torpare i Burås, Långelanda, Orust, som var så fattig, gick och sa för sej själv: "Det skulle allt ha varit bra att ha en nisse till hjälp, så en slapp att sköta så mycket och ändå vara så fattig." Så var han ute en dag och repade ljung till bränsle. Då kom där en liten grå stackare fram till honom och ville ha tjänst. "Nej, Gud bevare mej väl ifrån allt ont," men då gick nissen därifrån och vråla och grät. Två bönder i Tegneby satt och söp. Då tyckte de, att om de hade haft en nisse till att arbeta för sej, så kunde de inte behöva slita så mycket utan kunde ta sej ett rus of- tare. Men de tyckte det kunde vara nog om de hade en ihop. Om kvällen när de var komna hem, kom där en och ban- kade på hos den ene bonden. "Är bonden hemma?" - "Vem är det då?" - "Jo, det är en av de små grå." - "Nej, säg till honom, / att jag vill visst inte ha honom till dräng!" - Då sa nissen: "Det var illa gjort, för jag har varit hos den högste och frå- gat, om jag fick ta tjänst hos dig, och nu har du narrat mej så styggt." Så gick han bort och storgrät. En gumma hade en son, som studerade till präst. Stod sig rätt bra, för hon hade en nisse. Men sonen ville inte tåla, att hon hade med sånt folk att göra. Ville ha bort nissen, men nissen ville inte.. "Varför ska du ha gröt och mjölk på julafton?" - "Jo, det ska jag ha med mej på domens dag till bevis på att jag har varit i hennes tjänst (och då skulle hon bli fördömd)". Till sist läste prästen över ho- nom, så han måtte gå. "Då ska jag dra ifrån gården så mycket som jag har dragit dit." Prästen kunde inte hindra att modern blev fattig.