KORPSKRIFTEN

...
Meny

Påsk med fastlagen

Berättare: Berta Johansson
Upptecknare: Hilmer (Helmer) Olsson

Transkriberad uppteckning

Fettisdag kände fru Johansson ej till. Askan skulle inte bäras ut på skärtorsdag. Långfredag var en lidandets dag, då skulle man utföra tunga arbeten, skura tak e. d., och då skulle man ha sand i skorna. Man skulle helst inte alls lämna ut mjölk påskveckan, gjorde man det, skulle man korsa med en kniv (stål) över flaskan och sticka ned en tändsticka i den. Påskafton på kvällen skulle man i elden lägga skosula eller annat, som gav stinkande lukt, då det brann, var ett skydd mot häxorna. Om det regnade långfredag, blev det ett nöd- år. "Langefredas väda ska få mange barn te å kvida." Påskkäringarna resa påsklördag, komma åter påskdagens morgon. / Det var en präst som påskdagen skulle rida från Myckleby till Torps kyrka, då kom det något liknande en fågel och satte sig på sadelknappen, han fick den inte att ge sig iväg förrän man slagit till den med tyg- larna. Annandagen blev han kallad till en sjukbädd, det var ett fruntimmer, en påskkäring, som varit fågel, men hon hade blivit skadad, då prästen slog till henne. Nu hade hon ångrat sig och erkände. Där det rök ur skorsten tidigt på påsk- dagens morgon, där fanns en påskkäring. Skärtorsdag skulle man inte spinna, då skulle spinnrocken bäras ut. Solen dansade alldeles efter uppgången påskdagen av glädje över kristi uppståndelse.

Socken Myckleby
Landskap Bohuslän
Härad Orusts ö. hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Påsk med fastlagen

Fler sägner från Bohuslän

Se alla i Bohuslän »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR