Transkriberad uppteckning

Att göra malt till juldricka och brygga densamma, baka hårt bröd (havrebröd), så att det räckte nästan hela vintern, att slakta samt stöpa julljus var sådant, som skulle vara färdigt till jul. Ljusstöpningen till- gick sålunda: först hackades talgen i en hack- ho och dängdes sedan, tills den blev mycket fin, samt skirades med vatten i en gryta. Vid stöpningen användes en kärna, som till en del fylldes med vatten (varmt), och i sin tur ställdes i ett annat kärl med varmt vat- ten. Tomrummet i kärnan fylldes med smält, skirad talg, och stöpningen kunde sedan bör- ja. Ljusvekarna gjordes iordning först av tvin- nat garn och smordes med talg samt torka- des, så att de blevo styva. Sedan fästes t. ex. / fyra vekar på en trästicka och doppades sam- tidigt i kärnan, hängdes därefter undan en stund under det andra doppades, och doppades sedan åter, varmed fortsattes, tills lagom tjocklek erhållits. På dagarna närmast före helgen gjordes julveden iordning och bars in i så stor mängd, att det räckte över helgen, ty under den fick man ej bära ved. Efter skurningen, som verkställdes med granristvagor och sand, lades hackad råghalm på golvet. Den togs bort på julmor- gonen och ersattes med hackat granris, vil- ket skulle vara påstrött, då folket kom från julottan i kyrkan. På julaftonen tog familjen sitt bad, men badvattnet fick stå kvar inne till morgonen: bar man ut det på kväl- len efter solnedgången, "fick man farlighet". Under det man åt julkvällen, kunde någon gå utom fönstret och titta in, för att utröna om någon av familjen skulle dö före nästa jul / (den som tittade skulle fasta under dagen). I så fall skulle något tecken visa sig beträf- fande den som skulle dö. På ett ställe i Bada såg den som tittade in husbonden sittande huvudlös vid bordet, och han dog även under året som kom, säges det. Då man gick till kyrkan på julmorgo- nen, lyste man sig med bloss av torra furu- stickor, vilkas kvarlevor kastades på samma hög vid framkomsten, så att det blev en stor eld vid kyrkan. Att komma hem från julottan skulle gå fort, ty den som kom först hem fick skörden först inbärgad.