Transkriberad uppteckning

Om julen i min barndom den firades med all pomp och ståt hos de rika skulle slaktas en ko tvenne årsgamla grisar samt några får detta arbete varade veckan ut då skulle drängarna sitta å hacka köttet till korven ty köttkvarnar var ej i bruk Taljen skulle hänga i taket några dagar och torkas Sen skulle karlarna hacka den med yxan samt bulta ihop den till så kallade talgostar av den övriga talgen skulle göra ljus, så detta var mest på kvällarna ty då hade männen tid. så skulle vi mindre lysa med stickor ty fotogen var mindre i bruk / När så slagtet var färdigt skulle många närboende fattiga ha var sin del såsom långt tillbaka funnos många fattiga som tiggde till julmat. så kom det stora julbrygget som varade många dagar då skulle den fattige så väl som den rike ha dricka till jul om de ej hade maltdricka så var det enebärsdricka som var ganska god så bakades vörtlimpa när man bryggde, den var söt och god även skulle resekaka bakas männen skulle ut på arbete dagarna efter jul då skulle de ha kaka för nästan hela vintern / Derför varade bakningen många dagar det var ej många sorter såsom i våra dagar men det skulle vara mycke så det varade över tjugondedagen ty att taga in degtråg före knutdagen det var opassande så skulle bakas julhög det var ett bruk att tjänste-folk skulle smaka vart slag som bakats detta blev en hög lika som de i forna dagar fått bränvin vid vart brygg den som då sparat fick sälja någon kanna deräfter kom skurning då man fått skurat över allt, sen skulle råghalm dragas över hela golvet då vi barn hade ganska roligt när halmen kom in. / Så gjordes en krona av halm och äggskal som hängdes i taket över bordet. Ved skulle vi barn bära in så det räckte över häljen, ty på Juldagen finge man ej gå någon-stans, annat än till kyrkan. detta var något tråkigt för oss barn, om Julafton skulle allt kokas som skulle ätas under häljen både sovel, gryn och potatis / När så julafton kom skulle halmen af golvet samt duken på bordet och alla skulle sitta till bords så skulle det vara en matsup så lutfisk samt grisastik och gryngröt derpå kom julbocken med klapparna som mycket fröjdade de små derefter sjöngo far och mor en julsalm i Lagårn skulle korna trakteras med en kornnek samt säga några ord ät må väl det är julekväll så skulle sägas åt var ko ej att förglömma fåglarnas kornnek eller lyckoneka som man säger att gifta sig under julhelgen var något lyckligt särskilt om de hade friat en tid om det då hade varit slut som man säger men så börjat igen / då var man säker att de blevo lyckliga. brölloppet började annandag jul de blevo då vigda det skulle då vara tre hästar på den första åkte brudgummen samt en smådräng (marskalk) på den andra bruden samt en smådräng (marskalk) på den tredje hästen ett par som skulle vara som vittnen bruden skulle alltid gråta då hon gick ut hemma när de så skulle fara hem fick körsvennerna åka först, derefter brudparet sist de s.k. följesfolket det skulle då skjutas äreskott så hästarna blevo många gånger skrämda der dans och musik förekom speltes brudmarsen när de komma hem på gården men när de kommit in skulle det skålas för var och en gäst som kom / skulle brud och brudgum skåla, detta blev mången gång för mycke så bjöds på kaffe brudpigorna skulle bära kaffebricka laget runt deräfter en eller två med kaffbröd det var ej så mycket som i våra dagar men stort och duktigt bröd var det, samt bars en bricka med ost och limpa derförut gick en svenn med glas på en bricka så de skulle då få en sup, derefter smörgås-ätande, långt fram på natten skulle man sitta till bords högsta platsen satt brudparet så följesfolket derefter släkt och rika vänner i storbröllop kunde det bli ända till tre å 4 bordsättningar så skulle skålpängar ärläggas / vid bordet, därefter började dansen den som då dansade med bruden skulle ge danspängar så skulle de till bordet och få en sup detta fortgick ända till morgon när bruden sedan skulle dansa bort kronan det gick så till att de gjorde en ringlek med bruden i mitten det bands för ögonen på henne den hon då tog blev brud dernäst så kom andra dagen då skulle brur- gröten ätas som var god risgrynsgröt den 3 dagen skulle bruden dela ut skänker kvinnorna fingo huvuddukar eller förklädstyger männen fingo strumpor eller virkvantar med rosor på handbakarna. / Sedan vidtog Julkalasen i gårdarna som varade långt utpå vintern. Brudföljet skulle åtta dagar efter bröllopet till Kyrkan där skulle de sitta i en bänk detta kallades kåpbrur- folk de skulle då ha förpläg- nad med sig bruden hade Eaudecolångne å bjöd på den som satt i närheten blev då undfägnad, bruden var då klädd i svart klänning ljus silkesduk på huvudet samt en blomerad schal när bruden var klädd fick hon ej se sig i spegeln ty då blev hon ej lycklig. Brudgummen skulle ge en kr till kyrkan vilket Pastorn från predikstolen tackade för. / De gamle berätta även när småbarn skulle badas första gången skulle badvattnet kastas under farstun även skulle en stålbit läggas i vattnet så att inte någon bort-byting kunde komma i ställe, när så barnet skulle döpas vilket hände om åtta dagar skulle någon anförvant fara till Kyrkan då skulle någon karl i huset gå dem till mötes så det blev gott möte så skulle något bröd läggas i kläderna så inte barnet behövde hungra i sin tid blev sedan barnet sjukt då skulle de gå en torsdagskväll efter solens nedgång till någon smedja och blåsa över barnet så bleve detta friskt. / Under vaffer-heljen skulle de vara utklädda, en gosse i flickkläder en flicka däremot i gosskläder detta kallades trankväll de hade i bland brev s. k. tranbrev likaledes om påskväll skulle man vara förklädd. Men om långfredagsmorgon skulle någon gå ur hus å i hus med enris och piska den som låg voro de uppe var ej farligt. Om någon karl kom in då ett barn blev föddt sades det att han miste mössan han fick då komma igen och lösa den med en flaska brännvin. Om händelsevis något kommer i tidningen får det gå under namn Svenbyjänta