KORPSKRIFTEN

...
Meny

Torre, Horred den 911 1924

Upptecknare: A. W. Gustafsson

Transkriberad uppteckning

Torre, Horred den 9/11 1924 Istorps sn. Herr Kandidat David Arill Torsbyn. Vill härmed infria mitt löfte att göra några anteckningar om seder och bruk vid Påsk Pingst och Midsommar förändrat här i orten sedan första hälften af 1800 talet. Det var därvid Påskhögtiden som var den betydelsefullaste. Påsk. Palmsöndagen var allmänt ansedd som en inledningesdag för påsken och hade i likhet med de följande da- garana i påskveckan en viss betydelse, om sälgen bör- jat blomma den dagen var det att vänta ett godt biår, med mycket honung. Hela den s.k. dömmelveckan skulle ingen baka och brygga, och om någon det gorde skulle han under året komma att besväras av råttor och möss, samt loppor och löss. På skärtorsdagen var det sed att hämta nord- rinnande vatten detta skulle ske före solens upp- gång och tagas upp lykt, d.v.s. i ett kärl som locket påsattes under vattenytan i den bäck eller å ur vilken vattnet hämtades. Detta vatten ansågo hava en helbräjdagörande / verkan och användes vid förekommande sjukdoms- fall. På långfredagen utfördes en del besvärliga göromål bl. a. skura och tvätta tak, väggar och golv. Maten som förtärdes den dagen utgjordes av bröd som gömts från julbaket samt öl för den dagen. Mjölk fick ej förtäras för då skulle den komma att värka ut. En gängse sed var även, att den som kom först upp långfredagsmorgon, skulle traktera sina kamrater som blivit efter i säng, med ett ris, som alltid fans till hands för ändamålet. (Långfredagsris) Påskafton, var liksom nu påskeldarnas och påsksmäll arnas dag, dässutom stäldes allt i ordning för den kommande högtidsdagen. Tidigt på påskdagens morgon skulle folket vara uppe och se hur solea dansade när den gick upp; det påstods nämligen att soljuset den morgonen skimrade och rörde sig mer än eljest. Till frukost den dagen åto alltid de sedvanliga påskäggen. Väderleken iaktogs noga den dagen, för sådan den då var skulle den förblia till pingst. Pingst och Midsommar firades i huvudsak lika, det skulle då som alltid vid högtider, göras rent och fin över allt, samt dekoreras och klä- das med blommor och grönt. / Om pingst restes majstång, folket uppträdde även i sommar dräkten såvida detta var möjligt, den dräkten anlades redan Kristihimmelfärdsdagen, som därför gick under benämningen "den första hvitärmadagen". Om midsommarnatten mellan kl. 11. å 12 plockades d.a.B. midsommarkvasten som bestod av 9 olika örter, den användes till rökning och ansågs som ett säkert botemedel mot uvärtes sjukdomar. Det påstods att den som förstod sig på det även kunde få höra Necken spela den natten, han skulle då smyga sig tyst till stranden och om han då haft en fiol med sig kunde han lära sig spela ett stycke som kallades Älvastycket, när spelmannen sedan någon gång kom att spela älvaste kunde han inte sluta förrän någon passade på och skar av en sträng före honom. Något vidare av vikt har jag inte att nämna denna gång, kan hända jag återkommer en gång, vi får se. Vi ha här en mycket gammal samling visor illa medfaren, men kanske ändå något som vore värdt taga vara på. Högktningsfullt A.W. Johansson

Socken Istorps
Landskap Västergötland
Härad Marks hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Torre, Horred den 911 1924

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //