Transkriberad uppteckning

Att Spertus fans var en allmän tro hos våra gamla förfäder. Och flera personer sades hafva den. Och huru de kommit i besittning af den. En torsdagskväll efter solens nedgång skulle man gå till en bäck eller Elf vars vatten rann rätt i norr. då man kom till stället var att följa vattnes lopp, titta noga ut efter botten ty "Spertus" gick som en stor "Kingel" Spindel på botten. Blev kl. öfver 12 på natten och ingenting visade sig, fick man sluta och gå hem, men man kunde fortsätta sökandet i tre torsdagsnätter så skulle det lyckas om det dröjde till tredje natten. När man så funnit "Spertus" hade man tagit med en liten Svarvad ask af trä, dit skulle den släppas och så skulle man ge honom en "spottklysa" det utgjorde hans mat / hvarje morgon skulle asken öppnas och då skulle man spotta på honom. Den som först fan en "Spertus" kunde öfverlåta den till en annan person lika så den andra, men den tredje som blef egare af den, kunde aldrig bli fri honom, hur han än gjorde var "Spertus" kvar i asken, och när mannen dog lemnade spertus asken och satte sig under bröstet på sin husbonde. inga försök hjälpte han följde den döde i grafven. Han hade kommit sig i den ondes våld. Och sedan en sådan person var död, såg man Djefsealen (?) och spökeri af olika slag. Den som var egare af "Spertus" hade pengar så mycket han önskade och kunde derfälle låna bort ått andra. i min barndom fans det två personer som voro beryktade för att hafva Spertus. Och der fick man låna pengar, ofta nya som dagen förut varit "Slagna"