KORPSKRIFTEN
...
Marknad
Logga in
Meny
Folktro & Sägner Hemsjö, Västergötland 1924

Odens jakt

Berättare: August Svensson (f. 1833)
Upptecknare: Waldemar Liungman

Transkriberad uppteckning

En del folk såg i syne och de kunde ibland se Odens jakt. Det dånade all- deles förskräckligt i vädret när den kom. Oden for efter trollen. Han var själva Skam eller hans tjänare.

Socken Hemsjö
Landskap Västergötland
Härad Kullings hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)
Originalpost Visa på Isof Folke

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Odens jakt

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Hemsjö, Västergötland

Fiskar

Bort i sjön vid Ödenäs, Näen, skall en gädda stå bunden. Hon hörde väl till den som bodde i berget.

1927 Läs sägen →
Hemsjö, Västergötland

Seder vid slakt

Höstslakten försiggick i slutet av november. Helst borde slaktningen ske i "ny", då fläsket blev fast och svällde. Slaktades i neden, kunde fläsket bli "slankigt" och krympa ihop vid an- rättandet. Fläsket saltades ned och det som skulle rökas togs upp efter tre veckor, sköljdes med varmt eller kallt vatten och rökades sedan Rökningen gjordes i brygghuset i en öppen spis. Där lades hackat enris på hällen, fläsket hängdes upp över riset och så tändes riset på. Detta fick ej brinna med låga utan en man fick passa på och dämpa elden så det endast blev rök. I två dagar varade rökningen, varefter fläsket (skinkorna) var färdigt. Det var inte bara en gris som slaktades utan oftast två grisar och en ko. På hösten slaktades / ocksa lammen. För det mesta togs då ett lam eller "sö" var vecka, tills det bara fanns kvar de som skulle vinterfödas. Då fläsket som skulle saltas (också köttet) var klart, skulle korven göras. Först gjordes då blodmaten (blodkorv, palt och palt- bröd) och så pölsan "pölsekorven" eller gryn- korven som den också kallades. När denna var kokt, togs den upp i ett såll eller tråg. Under korven lades något ren halm och över lades ett vitt skynke eller handuk. Detta för att korven skulle torka och bli fast. Sedan gjordes fläsk- och köttkorv. En sorts korv gjordes av fläsk som finhackades och blandades med mosad potatis. Denna korv skulle ligga i salt i tre dagar och därefter hängas upp till torkning Kallades "upphängelsekorv" eller "spekekorv" och åts under slåttern till bröd som aftonvard. Av ister och talg hackades och arbetades "ältes" en deg som gjordes i små "ämnen" bollar. Dessa såldes till de fattigare, som brukade koka det / tillsammans med potatis. Skulle smaka mycket bra. Då slakten var klar skulle "slaktbitarna" delas ut. Till de fattiga som kommer före julen, gavs en bit fläsk och en bit kött, en korv och en paltbröds- kaka. Till grannar och släkt gavs också slaktbit men där fick de tillbaka så det blev "byte" bara. De fattiga skulle också ha en kaka groft och en kaka fint bröd till julen. Gallblåsan togs tillvara och hängdes upp till torka. Om någon ko mjölkade "besk" mjölk, hackades gallblåsan och blandades i kons mat. Då blev mjölken god igen. Urinblåsan togs också vara på och torkades och blåstes upp. Då den var torr, lades ärter uti den och barnen fick den till leksak. Då fläsket och köttet var riktigt salt, togs det upp och lades på hyllor på vinden, att torka. Sedan åts det "speke" (spicke)

1932 Läs sägen →
Hemsjö, Västergötland

Tro. Läkekonst

En gubbe, Johannes på Hullskog, kunde "sätta bort" värkar. Då hade han sju stickor av olika sorters träd. Dessa stickor stack han in i värken. Sedan gick han till en björk och stack in stickorna i denna.

1932 Läs sägen →
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR