KORPSKRIFTEN

...
Meny

Sägner, om Göken.

Upptecknare: Per Erik Eriksson

Transkriberad uppteckning

Sägner, om Göken. Tydor På våren, första gången, när de unga fick höra Göken ropa =, gala, kunde de få veta huru länge de fick gå ogifta. När de fick höra Göken, skulle de fråga: "Ku-ku, min Gök, sitt på kvist, ropa visst, hur' många år, jag ogift går"? Så många gånger, som Göken ropade eller svarade – så många år fick de gå ogifta. De, som ville kunde även få veta huru många år de fick leva om de frågade, första gången Göken hördes, om våren. Då sade de: "Ku-ku, min Gök, säg mig visst, hur' många år, jag leva får?" Lika många år fick de leva, som de fick ku-ku, till svar. Egen minnesanteckning, så som jag hörde berättas i min barndom. På sommaren om en person kunde komma till roten av det träd varest Göken satt och galde, samt kläda av sig naken, fick önska tre ting – så slog det in. Gustav Lundberg f. 1843 i Skifsen berättar: En piga gjorde så och önskade få en elak man Det slog så väl in – att gubben höll på å slå ihjäl hänne.

Socken Säfsnäs
Landskap Dalarna
Härad Nås och Malungs d:a tg
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Sägner, om Göken.

Fler sägner från Dalarna

Se alla i Dalarna »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //