Transkriberad uppteckning

De spåren äro ett som det synes outplånligt minne från en länge sedan svunnen riddartid. Denna sägen har jag hört omtalas av flera personer och kan därför ej uppgiva någon skärskild berättare. Slut. En trollhistoria. Min mormor berättade följande: "Det var var på den tiden då jättar och troll ännu huserade i våra bygder. På Gärdslösa gård i Wermland hölls storkalas. Vid sådana tillfällen måste man vara på sin vakt mot tomtar och troll. Om man spilde något på golvet, hade trollen makt att taga hur mycket som helst av rätterna om man ej strax sade: "Gud välsigne Guds gåvor!" Denna kväll hade man emellertid varit på sin vakt. Då några av tjänstfolket under kvällen gick ut hörde de från den närbelägna skogen trollen ropa. "Be Dardy gå hem. Å säg att Dunker är död"! Detta upprepades gång efter annan. Förskrämda kommo de in och omtalade vad de hört. Knappt hade de uttalat orden, förrän en stort troll kom nerdunsande ur en nisch i spiselmuren, med ett stort ämbar ramlande efter sig. Under utropet, "Ja då dog han av törst," for hon ut genom dörren läm- nande ämbaret efter sig. Hanken av ämbaret omsmiddes sedan till en eld- gaffel och förvarades på gården som ett bevis på att trollen verkligen funnits. Slut.