Transkriberad uppteckning
Gammal Wisa Det gingo två flickor i rosande lund de plockade rosorna röda. Den ena hon var så innerligen glad Den andra var af sorgen bedröfvad Den rike hon talte till den fattiga så hwarför är du så bedröfvad hafvar du mistat Fader eller Mor eller hafver du mistat din ära Och inte har jag mistat Fader eller Mor Och Gud har bevara min ära Men jag sörjer mäst öfver fager ungersvänn som vi båda hålla så kära Ungersvännen stod ej så långt därifrån Han hörde hvad di Jungfruarna talte ### store Herre Gud som uti höjden bor O säg för mig hvilkendera jag skall taga. Ungersvännen gångar sig ur buskarna fram Han räcker den fattiga handen Du skall blifva min och jag skall blifva din Och vi skola lefva lyckliga tillsammans Ack ungersvänn Ack ungersvänn vad tager Du dej för som räcker den fattiga handen Och icke tager mig som rikedomar har Och tål din fattige få söka sin gelike Tager jag dej som rikedomar har och låter Den fattiga få vara Ja då får han sörja i i alla sina dar och fälla mång sorgerika tårar / Ack ljufliga ### när jag tänker på ehuru Min ### lefnad hafver varit och ### Jag till tala må i som allt sådant har erfarit I sam så måtte och granna vill gånga Och dagligen vänta att friaren skall komma Ty så gjorde jag närsam jag var ### Verserna är af Fru Sofia Dahlgren Ramsvik a d r A Åkerblom. född 21 juli 1832