Transkriberad uppteckning

Vid tretiden på morgonen skulle en gå upp. Ingen skul- le ha stryk den morgonen. Det var på långfredagsmor- gon. Det var mor som gick upp i tysthet och kokade kaffe. Så bjöd hon de andra på sängen. Hon var inte vitklädd på något vis. Den som kom sist upp fick heta lusa. Den som kom upp först var loppa. Lussottans måltid eller traktering. Vid fyratiden fick en ta sig av den mat som stod på bordet. Den kallades för lussebeten. Alla var uppstigna. Vi satt och åt vid bordet. Det var mor som hade ställt fram det som skulle vara. Det var ost. När de ysta- de om hösten, så ystade de en särskild lusseost, som skulle vara på bordet om lussottan och en jul- ost som skulle vara på bordet om jul. Utom os- ten så var det smör, bröd, kött. / Inga särskilda bröd förekom annat än till lussekaffet. Det var lussekatt. Bröd av särskilt mjöl bakades inte. Inte från någon bestämd sädesnek. Jag hörde inte talas om att de hade firat lussottan på annat sätt. Lju- sen fick brinna litet medan vi drack kaffe och åt lus- sebeten. Eljest var det ingen annan belysning. Jag vet inte att vi hade det såhär för annat än att det var en vana att det skulle vara så. Det var början till julen. Det hade inte något med tröskningen att gö- ra. Men karlarna brukade vara på logen och tröska om lussotta. Det brukade gå till då, för de hade lusse- brännvinet hemma. Inga andeväsen skulle ha med av måltiden. Men natten vara så lång så det behöv- des extramål. Inte som jag minns kom någon Lucia. Det var i staden (Arvika) på 90-talet, så gick lucior och bjöd på kaffe. Kreaturen fick inte något extra förrän om julkvällen. Julgrisen slaktades i lusseveckan. Trösken skulle vara avslutad till jul. Men de kunde få / hålla på ända till Tomas med trösken, innan det var fär- digt. Det var inte bestämt att trösken skulle avslu- tas precis på julottan. Ingen havrenek sattes upp. Det var inte förrän på jul- afton. Ingen halm breddes på golvet. Lussenatten var årets längsta natt. Lussefâla skulle vara en hop spöken som var ute om lussenatten.