Transkriberad uppteckning

Det talade far om så många gånger att skogråa var med, när de kolade. Då kom hon och knacka- de på kujdörren ibland om nätterna. Var det något fel med milan så kom hon och knackade. Det var en som höll på att kola. Han blev sams med skogråa, så att han kom att gifta sig med henne. Hon var när honom i skogen och hjälpte honom med milan. När han gick hem från skogen och skulle gå tillbaka, så skulle han gå förbi en stor tall. Den skulle han slå tre slag i, innan han gick förbi. Det ha- de han lovat henne. Det gick länge. Men så tyckte han att det var konstigt att han skulle slå i denna tallen för var gång. En gång gick han förbi och bryde sig inte om att slå i tallen. När han kom fram till milan, så fick han se en anskrämligt stygg käring som / hade vatten i en gryta och höll på att släcka mi- lan. Hon hade rompa. Den doppade och i vattnet och stänkte över milan. Då fick han se att det var själ- vaste skogsråa, som han hade varit i lag med. Det var farligt att gå ensam i skogen, för hon kunde förvilla en så att en fick gå där.