Transkriberad uppteckning

På herrgårdarna var det vanligt att de baka- de tunnbröd (hårt bröd) två gånger om året, höst och vår. Många bonder gjorde på samma vis. För andra blev det mer oregelbundet, de som inte hade så stort förråd med mjöl på en gång. Före jul bakade bönderna så mycket tunt, hårt bröd, så att det räckte till påsk el- ler framåt till dess vårarbetet skulle börja. Det var halvårsbröd. De kunde hålla på att baka i åtta dagar. På herrgårdarna tog de torparkäringar till hjälp. Det var någon, som var styv att baka. Det fanns ingen bagare i socknen. De ba- kade allt slags bröd själva i stugorna / Havrebrödet kallades för vardagsbröd. Samma- let rågmjöl var litet bättre. Av rågmjölet ba- kades mjuk kaka. Sådan kaka fick de ba- ka en gång i var vecka. Kom en främmande in medan de bakade och gick och tittade i bakugnen, så kunde brö- det bli skämt. Ugnen stekte inte som han skulle göra. Omen blev förgjord. Det var så farligt att trampa på bröd. Det var ett Gudslån. Var en vårdslös med det, så kunde det hända att en blev brödlös.