KORPSKRIFTEN

...
Meny

Djur

Berättare: Oskar Leonard Heijde (f. 1875)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Farmor talade om att knektarna fick på sin lott att gå skallgång efter vargarna. Då ränsa- des det upp, så att vargarna försvann. Så tog de en del i varggropar. Farmor hade sett vargar. Om de mötte en varg nattetid, så lyste det som det skarpaste ljus ur ögonen på honom. Lekatten höll till i stengårdar. Han var mycket giftig. Jag vet inte, om han dugde till något. Skrea var lång som en orm, men hon var näs- tan platt. Jag har aldrig sett henne. Farmor som brukade tala om sådant där, sade att när hon visade sig, så blev det krig eller något annat elände i landet. Skatan byggde sitt bo högt, när det skulle bli regn- sommar och lågt, när det blev torksommar. / Göken slutade och gala och flyttade, när han fick se den första höstacken eller höhässjan. Ramsan: "Östergök är tröstergök, västergök är bästergök, södergök är dödergök, norrgök är sorgegök." Gullhönan fick en att springa upp i toppen på fingrarna. Ramsan: "Gullhöna, gullhöna flyg till Gud får du nya kläder." Kornknarren höll till i klöveråkern och skrek Knarr knarr kitt. Det betydde bra växt där han höll till.

Socken Tånnö
Landskap Småland
Härad Östbo hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Djur

Fler sägner från Småland

Se alla i Småland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //