Transkriberad uppteckning

Bergatroll skulle byta barn; det var två barn i stället för ett om morron, så lika så föräldrarna visste ej, vem som var domses (deras). De blev lärda skaffa en levande orm och "det barnet, som smeker och klappar ormen, det är trollets. Den som blir rädder, det är ert." Ja, den ene ungen smekte ormen. Den ungden slängde de i elden, el- ler kanske det var i vattnet. Vad är det berget heter vid Gräsryd i Rävlanda? Där var en bergakäring. Det vete femton vad det var för en som red på en häst förbi där och bergakäringen kom ut och ville bjuda honom att dricka ur en bägare. Han tömde ut det som var i bägaren och red sin kos. Bergakäringa sprang efter. Då var det en annan bergakäring, som ropade: "Ri inte på vägen den håle, / utan ri på akern den våle!" - Det var arbetat på åkern för att så spannmål där - De var inte sams, de bergakäringera. Karlen hann fram till kyrkogården och bägaren skänkte han till Rävlanda kyrkan. "Sågst du att kristen man narra Snuttra!" sa en röst efter honom. Tr0lla låna och bar tillbaka hem igen. På ett stäl- le hade de så många getter, som mjölka deras getter. En gammal käring kom och bad få mjölka deras getter. "Mina ä inte hemkomna än, I ska få mjölka mina i morgon bittida." Mycket riktigt. En käring bad få låna dricka en stor tunnan med svagdricka. "Jag har inte tagit med mej något att ta det i, utan jag tar hela karet", sa hon. Det skulle vara färdigt att dricka, var uppjäst. Hon kom igen ett par dar senare med lika god dricka.