Transkriberad uppteckning

Före jul var det bak i ett par dar, för brödet skulle räcka från jul till påsk. Det dröjde inte länge, förrän brö- det var så hårt att en måste blöta det. Vete förekom aldrig då, det var råg å korn å havre. Skrivkaka, den var av råg. Vörtkaka (vortkaga) innan de satt jäl (jäst) på juldrickan, tog de en slank utav den å knåda i den degen. Tunnbröd, det var fali gott. Det var så tunt som papper. Det var utav havre å korn, lite av vart. Det var ojäla (o- jäst). Det baka en hele tunner fulla. Se, i tunna torka det inte så fort utan höll sej fuktigt. Det godaste en kunde få, det var å ta en bressling (småsill) å rulla i sådant tunnbröd å äta. (Det var medan brödet var färskt.) Smör an- vände en sällan då. Bresslingen hade de mycket förr i små tunnor, / den var då spicken. Sådan god sill kan en aldrig får nu för tiden. Kavring: efter kliet, rågkli. Efter slakten fick vi barn hjälpa till å göra ren alla inälvor, tarmar å så. Sedan hackades tarmarna å magen, smått å fint, så stuva vi opp detta i en panna å åt. När grisen va slaktad, kogades pölsa. Det skulle var korngryn till den, å dom malde vi på handkvarn.