Transkriberad uppteckning

Det kom allt enstaka finnar och finnkäringar uppi- från Värmland. Det var fattigt folk, som var ute och tiggde. De hade det ryktet om sig, att de kunde trolla, så en var inte noga med att få besök av dem. Vi hade aldrig något ont av dem. De fick litet av det vi hade, och då var de nöjda och gick. Det var så många landsvägsstrykare, som kom den tiden, så det var inte så gott att förstå, vad det var för folk många gånger. Det var tattare, finnar, loda- re, gisäller, zigenare. Rätt som det var så kom det någon sådan in. Ibland kom det hela pack. Men det var skôjrer, som kom i stora böken. Det kunde en aldrig vara säker på att de kun- de trolla, vem främling som kom. Om en såg att han hade några konster för sig / och skulle trolla på en, så skulle en slå till ho- nom för munnen, så att han miste en tand eller också för näsan, så att han fick blö näsblod. Sedan fick han ingen makt över en. Det var finnkäringar, som bodde i ####ringarna. Om man spottade i ####ringen, så kom hon ingen vägen med en.