Transkriberad uppteckning

Men det är bara ett par dagar jag har hört något om, som jag kan minnas. Det är först Sju sovare, det skulle ha varit 7 karlar som hade sovit i 700 år. Så kom de till ett ställe och ville köpa nån sorts mat, för de hade ju kunnat hinna med att bli hungriga en så lång tid. Då de så skulle betala, så hade de allt pengar, men de var förgamla, och så fick de ju upplysning om att de pengarna går inte. Men det tyckte de var märkvärdigt, för de gick i går sa de. Så att de kunde inte tänka sig annat än att de hade sovit blott en natt. - Och så är ju Sju sovare en märkesdag i avseende på väderleken, om det regnar och är mycket ruskigt den dagen, så blir det regn och rusk i 7 veckor, kanske inte alla dagar, men för det mästa. Och det har allt hänt att det har slagit in, kanske inte alltid men ibland. - Och så är det ju fruntimmersveckan, men den är ju så allmänt bekant, så den behövs ju inte vidare redogörelse om. / Ja så om Olof vet jag endast om Skatan, att man då har sagt Olsmässeskata. Och så om Lars, vet jag heller ingenting annat än att om det är mycke varmt några dagar då, så säger man Larsmässevärme. Men några andra dagar har jag inte hört något om annat än Korsmässa, då flyttar svalorna. Och så om Gallus, om det regnar den dagen så skulle det bli bra skörd nästa år, det har man haft ett ordstäv om: regnar det på Galle, så kan man så på berg å halle, det är ju den meningen att då kan man så var som helst, för då växer det bra. Så var det Anders, om det är frost den dagen så blir det blid- väder till Jul, det är det ordstävet: om Anders braskar så ska Julen slaska, eller tvärs om. - Men vilken dag slåttern skulle begynna, eller vara avslutad har jag aldrig hört nånting om. Det får bli då skörden är färdig, och det kan vara mycket olika. Det beror på hur fort det växer, och det är väderleken det beror på. I forna tider fick gräs ock klöver bli nästan moget, och då blev det hårt och styft och sämre näringsvärde. Ibland har man kunnat slå klöver före midsommar, så att den har gått an att plocka ihop och stacka eller häsja midsommarafton. Men ibland kan det bli 14 dagar, eller 3 veckor senare. / Men om den där "torparetorken" har jag aldrig hört nånting. Och inte vilken dag man skulle ta upp de första potäterna. Det kan ibland vara möjligt redan vid midsommarstid, om de har växt så mycke att det går an. Annars blir det möjligen fram i juli månad. Men egentligen första dagarna i augusti, om de gamla kan räcka till dess. Och höstrågen kan man så efter den 20 augusti, om det passar. Men annars någon gång i september. Det kan också gå an någon av de första dagarna i okt. men då blir det så liten gröda, så att det är frågan om att den kan övervintra, så att det blir hjälpligt. Om den s.k. bislakten vet jag inte mycke, men det är visst egentligen första hälvten av september, som man ska skörda honung, eller beskatta bina. Och så ska de hava socker i stället till vinterfoder, om man inte behöver döda dem. Och det ska vara då alldeles medsamma, så att fodert hinner mogna, eller förvandlas till honung, så att det blir hälsosamt för dem. Men när man ska sluta plocka blåbär, vet jag ingenting om, dem kan man plocka så länge det fins några, kanske fram i september. Och svalorna flyttar visst vid Korsmässetiden, för det har man ju en ramsa om dem som de sjunger om sommarn då de sitter i lagårn: Korsmässehöst flög jag bort, då va alle laer fulla. Korsmässe vår kom jag igen o.s.v. / Och vilken dag kreaturens betesgång skulle upphöra har jag heller inte hört något om. Man brukar ju här på Orust, ta in dem mot slutet av september, då det blir långa mörka nätter. Och till och med någon gång förut, om det är regnigt och kallt om kvällen. Men så får de allt ut med dagen så länge det fins något grand bete, då det inte är snö eller hårt frost. Och blir det något vidare rimfrost som det ju blir på hösten då det är vackert väder och klar himmel. Så får de ju stå inne tills rimmet går bort. Och då får de ju ha lite foder både morron och kväll. Men så är det allt bra för dem att de kommer ut en stund på dagen, och så kan de få vatten ute där som är så beskaffatt så att det fins en dam eller någon vattenpuss om det har regnat. Och så kan man hålla på tills in i november, eller så länge det är bar mark. Men någon risk att de går ute på Gallus eller Mikaeli har jag inte hört sägas. Och rötmånaden börjar ju 23 juli och slutar 23 augusti, som det ju är angivet i almanackan. Den där s.k. Brittsommaren blir ju alltid på hösten då det är blidväder i oktober och november, eller som man säger, varmt för årstiden. Då brukar det gro och växa. Såsom spillsäd på åkrar och gräs på ängar, och blommor på fruktträd och törnbuskar. Men nu får det bli något mer en annan gång.