Transkriberad uppteckning

En del kunde ta kraften från hästarna och föra över på sina egna. En skulle vara rädd för krämarna för de kunde det. De slog ett slag med piskan på ens häst. Om man hann att slå ett slag istället, så fick hästen kraften tillbaka. Far (f. 1822 i Träsberg) var ute för en finngumma. Hon kom och ville ha ull. Men han var inte sinnad att ge henne någon ull, utan hon fick gå. En stund efter det hon hade gått, så kom det två stora vargar och hoppade in till svinen och skulle ta dem. De bet den ena suggan, så att hon dog. Det var finngumman som skickade dem. Om det kom någon, som tänkte att trolla på en så skulle en ge honom ett slag för munnen, så att han blödde. Sedan orkade han inte trolla. / Finnagöbba (=virvelvinden) var farliga. Kom en sådan på en, så skulle en kasta en kniv eller stål. Så skulle en spotta tre gånger. Sådana kom ibland om sommaren, när en var ute på åkrarna. Det var häxeri. Det var fin- narna, som kom i sådant väder. Jag minns en gumma här, som mjölkade i en gärdes- gårdshank. Jag såg hanken. Det var en vanlig hank. Folk påstod att hon drog till sig mjölk med den.