Transkriberad uppteckning

Sme'ns märr och skomakarns kvinna får för det mesta gå barfota. Var och en är herre över sin stackare. Där intet faller, står intet upp (sådd) Små sår och fattiga vänner skall man ej förakta. Man skall inte flyga högre än vingarna bär. Ja' kan undra, vilka lus han nu skall dräpa. (ifråga om utgifter). Den som inte äter sig mätter, slickar sig inte mätter. Den som gapar över mycket, får ofta intet. Den ena korpen hugger inte gärna ut ögonen på den andra. Hade inte om varit, så hade käringen varit kung. Om och hade, det är stora skälmar Lyckan träffar man och piskan hästen. De lata svinen är giriga om kvällarna. Härlen (halvliden) mars bär trana ljus i säng. / "Vi lägga oss harlen mars å så sova vi, te Mikaeli," sa knallen. "Lite snett ä inte lett" "Ljus i Guds hus å lampor i träkyrkor". "Du ska inte kasta sten, när du sitter i glashus!" "Kom regn, kom regn, kom öseregn," sa käringen, trodde hon hade inbär- gat; "men dä va så sant, våran Lars hade en slatt ärter ute." "Var och en skrapar eld under sin gryta." "Man skall ta först och räkna sen." "Ja' var inte värdig i den byttan." "Lagom pölsa ä bäst", sa prästen, hade fått för stor pölsa året förut. "Var fågel sjunger efter sitt näbb." "Man skall inte ropa hej, förr än man är över bäcken." "Det är köksans rätt, när hon har kokat skall hon vara mätt." "Slå sig till ro å sätta röva i en myrstack." (När man överlämnat sin egendom och får passa barnbarnen.) "Du va en riktig lillgammal en." "När barnen får sin vilja fram, gråter dom ej." "Han har vär å skiten, men han vet inte var han ligger." "April snö ä så gott som fåragö." / "En fluga gör ingen sommar." "Den som kan något med sina händer, får aldrig vara tillfreds." "När alla kokar monkar, får vi känna på spa't." "En karl vid sitt ord å en käring vid sin gryta." "Det är inget å be för", sa prästen, "när hela församlingen ä sjuker". "Nu hängde allt hyndan på gärdesgården." (När någon var tillreds att ge upp.) "Akta dej för kitt, för dä hänger ve." "Köss med där bak!" "Kom å hjälp mej å slipa, när dä inte behövs!" "Dä går aldrig över", sa hn som spydde i sån. "Här ä rum för fler", sa han som föll i sjön. "Dä ä bra som dä ä", sa han som hade eld i håret. "Bättre mat i annans gryta." "Som man bäddar får man ligga, som man kokar får man äta." "Skrattar bäst som skrattar sist." "När det tryter i hon, då slåss svinen." "Tomma krukor skramla mest." / "Ont krut förgås inte så lätt." "Gä ä gammalt", så Modig om stryken. "Vänta du, värla hinner nog däl mä!" ( --- världen hinner nog dig med). "Konsta går över makta", sa käringa, sket över axla. (Konsten går över makten.....) "I nöden prövar man vännen." "Det är det samma som att ha bocken till trädgårdsmästare." "Han pessar inte de tårarna." (Om någon hycklade) "Gjord gärning har inga vanna." (.... kan inte ändras) "När det regnar välling har den fattiga ingen sked". "Nu kan den fattiga få åka gratis", sa käringen, åkte ikull på isen. "Flit å skit gör bonden rik." "Han vet nog va' han ger en hund i mårt (målet) "Läka, läka, lammalort, i morron ä' dä sammangrott." "Fattigdom å hosta ä' inte gott att dölja." "Gift däg, kröplinge, så hinnner ja' däk nock." sa käringa, sprang efter kalven. "Morgonstund har guld i mun." "Kaka söker maka." / "Ja' ä nöjder mä ena kaka å dä baket." (..... från samma far med en son eller dotter.) "Det var ett riktigt troll." "Vilka lusa ska du dräpa då?" (Om de hade det trångt och skulle köpa något.) "Den som blir mä ett sedder, blir mä mer tedder." "Om inte ja' får stora horn, så får la ja' stångas mä di nubba ja' har", sa prästen som sökte Stora Gorns pastorat. "Titta inte för högt, för då får du lort i ögat." "Den som kommer sist in, skall först ut." "Tala inte om Stockholm för du kommer där aldrig." "Den som ger utå givet, får sjudubbelt igen." "Det kommer surt efter." (När man gjort något dumt). "Tills fortare man kör, till förr kommer man fram." "Den som är först vid kvarnen får först malet." "Det är lika omöjligt som att ta ned stjärnorna." "Långt hänar (härifrån) å dit", sa käringen, titta på månen. "Där går krävekagången för'n." (När det går dåligt för någon). "Låt honom bara få in ett finger, sedan blir han inte nöjd, förrän han får in hela näven." / "Svinhugg går tillbaks." "Den som gräver en grop för andra faller själv i den." "Eget beröm loktar (låter) illa". "Bränt barn skyr elden." "Lika fort kommer den asande som den rasande." "Den ho vill inte vara örat å den grå soa." ( "Hava tand för tunga passar bäst bå' gamla och unga." "Det är att låtsa som om det regnade." "Det är detsamma som att slå vatten på en gås." "När ölet är inne är vett' borta." "Man skall leva som man lärer." "Det är inte gott att veta vart det barkar." "Tyst min mun får du socker." "Dä soa bryter får grisen betala." "Loven är bra, men hållen är bättre." "Han åker på bakkälken allaredan." "Han lever inte länge, för han plöjer upp vägkanterna." "När musen är mätt, är mjölet beskt." / "En ska inte bli bättre vän med sin nästa än att man kan spjärna honom i röva när han går". "Den som i leken går måste leken tåla". "Uti ditt land du bliv och bo, på bröstet har du inte å sno", sa gesäl- len åt lusen. "Vardas granner å härdas (helgdags) likadanner". "Lite tuva välter stort lass". "Dä ä samma skiten antingen i köper smör't å mäk eller mor", sa tösen. "Vi skiter i potta å pessare i stopen", sa käringa, so å pruta på natt- kärl. "Di ä sams som två löss i ena rönka". ( ---- i en rynka) "Di lever som hunn å katt". "En stacketer korv är inte gott å kröka." "När en talar om skråen, så ä han i dörren". "Det är inte bokord allt vad prästen säger". "Han ä inte mas." "Han ä inte Ballvande". "Han ä inte örat å den grå soa". "Han ä inte buskablyger". / "Di ä sura", sa räven om rönnbären. "Släkten är värst", sa räven om de röda hundarna. "När Åsle hö far till hornborga sjö, då får Mularp både drick å brö." "Den hund som man kör till skogen, biter inte många djur". "Alla barn i början", sa käringen, satte sig på väven, va' 100 år. "Du ska inte va' så heter på gröten, för då blir du bränder". "Den som är lika nöjder, han blir aldrig nöjd". "Lika barn leka bäst". "Den som inte vill kålen supa, han skall inte solvet njuta." "Bättre en fågel i handen än tio i skogen". "Där geten är bunden där biter hon." "När alla spottar på en sten, då blir den våt". "Det går som ena lus på ena tjärsticka". "Det går undan i valsen", sa käringen, när hon valsa å sket. "Ruttet är snart revet", sa käringen, rev örat å karen. ( ---- av karlen). "Den som inte ser upp med ögat får se upp med pungen". "Lagom är bäst". "Stor i orla å liten på jorla". ( ------ i orden och --- jorden) / "Den som inte gömmer öret, får aldrig kronan". "Höstnatta å barnaröva ä inget å lita på". "Lägg eld å halm ihop, får ni se om inte dä bränner". "Han ble som de hade slaet en skopa kallt vatten över'n". "Han ble riktigt förpluffater". "Han tittar i november". (Om den som var vindögd). "Bättre bot än bar sida". "Lätt fånget är lätt gånget". "Du ska inte lägga din näsa i blöt". "Goda råd äro dyrbara." "Ja' har letat så ja' kunnat leta rätt på en synål". "Det är ingen krok i ärteåkern". "Det vet ingen var haren har sin gång". "Av en liten gnista blir en stor eld". "Man skall inte köpa grisen i säcken". Det går lättare för en far att försörja tio barn än för tio barn att försörja en far". "Det är tungt att äta barnabröd". / Livet växlar färger alla dar, ingen stadig glädje jorden har, kungatroner ramla, nya hus bli gamla, motigheter mätas lite var. "Hava tand för tunga, passar både gamla och unga". "De' hade allt varit i säck innan de' kom i påse". "Du skall inte lägga sten på bördan". "När ja' super då ä' de' rätt". "Man skall inte uppskjuta till i morgon det man kan göra i dag." "Den illa gör han far", sa käringen. "Kör i vind", sa Väster. "Kör te då". (Vid affärsuppgörelser) "Det ligger för fäfot". (Om jord som ej brukas) "Det är för att inte fäet skall böla". (Svar på envis fråga). "Som man är klädd blir man hädd". "Av barn och dummingar får man veta sanningen". "Tjuven lämnar dörrarna, men elden tar allt". "Det skall krökas i tid det som krokigt skall bli". "Dä do'smes katt å" (Det dog sme'ns katt av). Det var en smed som ba- fick tack för arbete som han uträttade. Men så tänkte han: "Dä går / inte att leva på de'". Så skulle han försöka om det gick och släppte ner sin katt i en tunna och lade lock över och när katten skrek, så gick sme'n å sa': "Tack ska du ha!" Men till slut så dog katten, å sme'n förstod att det inte gick att leva på bara tack. Sedan blev det ett ordspråk: "Tack ska du ha, dä dö smes katt utå" "Nar var och en sin syssla sköter, då går oss väl evad oss möter."