KORPSKRIFTEN

...
Meny

Spökeri.

Berättare: Inga-Kajsa Nilsson (f. 1852)
Upptecknare: Hilmer (Helmer) Olsson

Transkriberad uppteckning

Det var skräddare, som satt och arbetade på ett ställe på lusse natt. Så kom det upp ej pojk genom telda. x) Så sjöng han: "I natt, i natt e lusse natt, ja heter Bötte Pelle, får ja dansa länge ?" På ett annat ställe kom det upp två barn och sjöng: "Benen e lång och bytta e trång, därför dansa vi hem en gång. x) tiljorna, golvet. / Det var en gast, som kom till ett par, som låg och sov i skogen. Han gick fram och drog i dem, först i huvet och sen i bena. Så sa han: "En liten och en lang, en liten och en lang, ja ska ta mi åfila kwärnafila ja ska göra dem båa lika langa." Men då sprunge da hajen. Det var två, som var ute och metade, och så satt de och slog med metspöna i vattnet. Då kom gasten och sa: "Smått smått gott toneregn." Då började de slå hårdare, och så sa gasten: "Tjockt grovt langt hasslepåkaregn."

Socken Istorps
Landskap Västergötland
Härad Marks hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Spökeri.

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR