Transkriberad uppteckning

Franke var den största fabriksägaren i Mölndal för en sexti, sjutti år sedan. Hos honom arbetade nästan alla därborta. Han ägde nästan hela Korndal. Han hade ett spinneri och ett väveri i samma fabrik. Intill denna låg hans sockerbruk. Så hade han ett pappersbruk och en fabrik för att bleka papperet, som kallades "Bleket". Den kallades också för "Sodom och Gomorra", för där handskades de så mycket med gifter, så det var farligt för hälsan. Lumpsamlare sålde lump och flickor sorterade lumpen. De grova trasorna gick till grovt papper och de fina trasorna till fint papper. En fabrik malde trä, jag tror de kallade det pipropps. Det var till omslagspapper och sådant. I Frankes fabriker var arbetstiden från klockan 6 på morronen till 7 på kvällen. Från klockan 8 - 1/2 9 var det frukost. Mellan klockan 12 och 1 var det middag, och mellan 4 och 1/2 5 på eftermiddagen hade vi kafferast. Före min tid hade de slutat klockan 8 på kvällen, / men så hade arbetstiden förkortats med en timma. Barnen började att arbeta när de var 12 år gamla. Då fick de 18 skilling om dagen. När de hade arbetat ett år, så fick de på- ökt till 50 öre om dagen. Vi tyckte det var bra betalt på den tiden, för det var andra priser på saker och ting då än nu. Stor, vacker sill kos- tade 2 öre skäppan och mjölken 20 öre kannan. En bit kött, som räckte till en stor familj, fick man för en tolvskilling. Hur mycket de äldre arbetarna hade betalt mins jag inte. Franke tillverkade gas redan så tidigt som 1861. Jag minns det särskilt, för när jag var 12 år gick jag i en söndagsskola och där lyste vi oss med gas från Frankes. Så rik han var, denne Franke, så tog han i alla fall livet av sej. De fann honom sittande i sin kontorsstol och då var han död. Han hade bestämt skjutit sej. På begravningsdagen var hela Mölndal på benen för att se Franke fara iväg. Han skulle brännas och kördes till ett krematorium i Göteborg. De som var med där sa, att när han brändes, så krökte liket sej, så de kom att sitta upp. Det visade, att Han i själva verket inte ville ha tagit livet av sej, men att det skett i hastigheten, menade folk. Men steker en en bite kött, så vet en väl att det skrumpnar hop och kröker sej. Så det var inget underligt med det.