Transkriberad uppteckning

I min barndom fick man äta havrebröd i vardags. Så fick man en rågbrödsbit om söndag, Det var mest tunt havrebröd man åt. I mitt hem blandade man inte detta mjöl utan man ba- kade av rena havremjölet. Och kakan bakades omkr. 35 cm. i diameter och bortåt 1 cm tjock. Något litet bryggjäst hade man i degen. Ett hål gjordes i kakan. Brödet kallades för tunnbröd. Så bakade man en tjockare sort - havrekaka. Det var en blandning av havremjöl och rågmjöl. Det kallades / även för blandbröd. Men det var inte knappt en tredje- del av rågmjöl inblandat. Bryggjäst lades i degen. Det brödet bakades omkr. 30 cm. i diameter och 5 cm tjockt. I detta bröd gjorde man inte hål. Tunnbrödet hängdes upp på spett och det tjocka brö- det lades upp på en brödgäll uppe i taket. Det förstnämnda brödet åt man torrt och det sistnämnda mjukt. Det första bröts och det andra skars i skivor och åts. Storbönder bakade inte tunnbröd mer än två gånger om året. Mindre, som inte hade så gott om mjöl fick baka fyra, fem gånger. Mjukt bröd bakades minst var fjor- tonde dag.