Transkriberad uppteckning

Jag var med far ute och prome- nera en kväll. Som vi kom och gick, tog far mig i armen och drog mig från trottoa- ren. "Varför ska vi gå så?" sa jag. Han sa inget då, men sen sa han, att han hade mött ett begravningsfölje. Han skulle väl vara i syne. Jag och far och en målare Bonander var ute och promenera på kajen sent en kväll och kom till Norrbro vi kallar vid norra inloppet. Som vi gick, sa jag: "Här kommer ett fartyg seglande in så sent." Jag och Bonander sprang upp på höjden och titta utåt. Som vi stod där och titta mot skenet, såg jag så tydligt, hur det / kom och segla, men segla rätt i land. Vi såg både skrovet och seglen. Vi sprang och väckte en skeppare och tog en båt och rodde ut. Blåste gjorde det, en för- färlig storm. Vi rodde ut och kom i närheten av fartyget, så vi både såg seglen och hörde rop. Och som vi satt där och titta, släppte de ankare; vi hörde, hur kättingarna skramla. Men rätt som vi låg där, fick vi en brottsjö, så båten blev full med vatten, så vi måste vända om hem. Då var far utkommen ock- så med en båt. Och de låg ute och vakta hela natten, men såg aldrig till det här fartyget. Där var inget fartyg. Men att jag tydligt såg ett fartyg, det gjorde jag. Men annars har jag aldrig sett nånting.