Transkriberad uppteckning

E kar å ett fruntemmer segla frå' Käringöa te' Mollösund, hade e katt me sej. To' fel så di köm te' Mollön, kar geck opp på ön å ställde sej å roba åt de' håll, där han vesste att Mollösunn va', men de' va' kallt, så han frös ihjäl innan hjälpen hann komma. Men ho' klara' sej, ho hade ju katten som värmde'na. Di säjer, att han, gobben, geck igen å roba så fort de' va' sön't vä'r söm den gången.