Transkriberad uppteckning

I denna bygden var den enklaste me- toden prägling och rensningen var kastning. Mor som var från Holmestad berätta- de om en underlig sed ett gammalt folk hade på Holmestadskogen. Det var ett litet torp- ställe och hela utsädet tog de ur julanekerna. De bredde ut otröskade kärvar på golvet och så gick de och trampade i det över hela helgen. Så tog de tillvara halmen noga och fodrade djuren med fram på våren när ladan blev tom. Säden på golvet sopade de upp och det blev deras utsäde. Jag vet att mor talade om både råg- och svarthalmskärvar, som de behandlade så. Vanligt förr var, att den som stod i lasset slog kärve efter kärve i logbalken innan han / L Almén Utby Slåtter etc 2. kastade in den i ladan. Detta kallades för att "Äxa" nekerna. Neker med ogräs i eller gröna neker äxades inte, för kom det säd från en grön nek, så mognade inte utsädet nästa år. Utom till utsäde äxade man även neker till bröd och havreneker till hästar, för alla bingar stodo tomma vid denna tid Far äxade utan att lösa upp kärven och se- dan präglades på vanligt sätt. De sädesslag som äxades voro råg, korn och havre. Humleknoppen skulle piskas ordent- ligt innan den lades upp på vinden, men det var mors göra. Seden med äxning tillämpas av en del gamla för att få ut det tyngsta utsädet. För foder och mjöl äxar man inte nu för tiden, för nu blir det aldrig så svåra Ols- mässekrokar. När linet var repat skulle mor själv / L Almén Utby Slåtter etc 3 kasta det för att bli av med allt ogräset. Detta var ett absolut kvinnfolksgöra. Om det var ett svårt år att få säden torr, så torkade man den i bakugnen innan den rensades. Havre, som skulle bli till blandbrö torkades alltid, så det blev ljusbrunt innan det maldes.