KORPSKRIFTEN

...
Meny

Vårhalvåret. (Tydor)

Berättare: Fru L. Almén (f. 1864)
Upptecknare: Nils Sjöholm

Transkriberad uppteckning

Om det dröp på norrsidan kyndelsmäss, då skulle det bli ett gott mjölkår, var det vinter och sträng kyla skulle det bli ett dåligt mjölkår. Om det frös kyndelsmässonatt skulle det bli en kall eftervår. Om vårfrudagen skulle man äta våfflor och flickor kunde i våfflarna utläsa hur länga de skulle behöva gå och bära på mödarmen till. ### alldrig hetssöndagen kallades för söra önsdag, om det regnade den dagen skulle rågen komma att gro i nekerna. 3,4,5. Juni voro järnnätter likaså 26,27,8 juni, där det var mycket ### eldade de om dessa nätter vis sädesfälten, så röken fick svepa över säden. Bedadagen sådde kvinnofolken gärna sina bönor, pungarna blevo bäst matade då. / Om Olsmäss sade man: På burgården har de både plog och krok, bonden har krok men hans torpare har bara Olsmässekrok. Olsmässekroken var en svår tid och torparen hade då svårt hela året. Petri fång skall man koka ett potatisstånd och sedan kupa dem, för sedan växer de i fläng. Denna dag och Olofsdagen tilläde de på de nye po- tatisen och med ### härad kunde de gamle säga, hurudana potatisen skulle bli i slutet av sejet. Mellan 2. juni o 1. okt. var "valletid" resten av året var "drankatid". Potatissättningen skulle vara färdig Potensiadagen. När tranorna kom, kom de med snö i rumpa och tre dagar efter det ärterna vart osynliga skulle det komma ont.

Socken Utby
Landskap Västergötland
Härad Vadsbo hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Vårhalvåret. (Tydor)

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR