Fru Mellin sade, att det huvudsakligast var råg, som kom till användning till matbrödet i hennes ungdom och barndom. Någon gång bakades emellertid stora limpor av grovt vetemjöl. Dessa voro runda till formen, men storleken kunde variera. Vetemjöl brukades ju dessutom till finare kakor och skorpor. Till så gott som varje gård i staden hörde en särskild bakstuga, där även ljusstöpningen brukade försiggå. I fru Mellins hem bakades det endast ett slags mjukt och ett slags hårt rågbröd. När ugnen började svalna, gräddades skorporna. Det mjuka rågbrödet var runda c:a 2 cm. tjocka kakor med hål i mitten och med en diameter av c:a 3 dcm. Det nygräddade brödet hängdes på brödspett i taket i bakstugan för att svalna, varefter det för- varades i slutna kopparkärl för att det skulle hålla sig mjukt. Det mjuka brödet skars i skivor, när man skulle för- / tära det, utom i ett fall, och det var till barnens frukost. Denna bestod i hennes hem alltid av mjölk, vari modern bröt mjukt rågbröd i små bitar. Någon gång vankades det också lingon till mjölken och brödet. Det hårda brödet hade samma form och samma storlek som det mjuka brödet, men tjockleken var ungefär densamma som det grövsta, hårda brödet, som vi nu ha. Även detta bröd hängdes upp på brödspetten i taket i bakstugan, där det emellertid sedan fick hänga kvar till dess det behöv- des. Allt bröd var jäst. Mjukt bröd bakades ungefär var 14 dag, men hårt bröd bakades icke mera än två gånger om året. I fru Mellins hem bakades inget tunnbröd, men hon ville minnas, att man bakade sådant bröd i en och annan familj i Uddevalla. Någ- on närmare beskrivning på huru detta bröd bakades kunde hon emellertid ej ge mig. Skiss å det mjuka brödet: Det hårda brödet hade samma form och ut- seende, men var endast c:a 1 cm. tjockt.
Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.
