Fru Morell minns en mycket fattig man, som hette Gull- ström, och som bodde på Frankensberg på Söder. Han kallades allmänt för "puken", men någon hästslaktare var han egentligen icke, och något sär- skilt dåligt anseende hade han icke. Man tog förr i tiden mera allmänt tillvara skinnen på såväl katter som hundar, och dessa djur flåddes av Gullström. Han anlitades även för att skära ned självspillingar och att draga i land sådana, som gått och dränkt sig. Angående begravning av självspillingar minns fru Morell att det längst tillbaka i tiden ej var tillåtet att begrava dessa på kyrko- gården, varför de blevo nedgrävda uppe på Kålgårdsberget. Så småningom blev det emellertid en annan uppfattning om denna sak, och de grävdes upp och flyttades till kyrkogården. Som liten flicka var hon jämte en hop andra ungar / och såg på, när en självspilling begrovs på kyrkogården. Det var en man vid namn Selander. Klockan 12 på natten lyftes kistan över kyrkogårds- muren och grävdes ned i ena hörnet av kyrkogården, och naturligtvis utan att någon präst läste över den döde.
Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.
