KORPSKRIFTEN

...
Meny

Stadstraditioner: Stad och stadsbo.

Berättare: Axel Peter Hjalmar Krok (f. 1859)
Upptecknare: Knut Tinnberg

Transkriberad uppteckning

I grannstäderna och på landsbygden runt Uddevalla var det i gamla tider mycket vanligt, att man kallade Uddevalla för "Korphål- an" och uddevallaborna för "uddevallakorpar". Namnet på staden och benäm- ningen på innevånarne var förklenande, men herr Krok visste ingenting om huru de uppstått. Jag för min del lutar emellertid starkt åt den åsikt- en, att det i forna tider funnits gott om korp runt Uddevalla, och att det- ta givit upphov till namnet "Korphålan". I de branta bergen runt staden finns det gott om lämpliga häckplatser för korpar. Benämningen "uddevallare" på blandning av kaffe och brännvin fanns redan i herr Kroks barndom, men huru denna benämning upp- stått kände herr Krok ej till. Han trodde emellertid, att Uddevalla var den första plats i landet, där man börjat med denna dryck, och att resan- de, som besökt staden, sedan fört kunskapen med sig hem, och att det på detta vis blivit "uddevallare" av det. / Vattnet i Uddevalla i forna tider, då man endast var hänvisad till sina brunnar, var mycket hårt, men hos "Halta Lena", som bodde i närheten av nuvarande komministergården, fanns det en brunn med mjukt vatten, och här brukade stadsborna hämta vatten till sin tvätt. Den del av staden, som låg norr om Bäveån, kallades för Nordstaden, och den del, som låg söder om Bäveån, kallades för Söder. Några förstäder utanför stadsbebyggelsen funnos ej. Fattighuset låg på Söder, men något särskilt fattig- kvarter fanns ej i staden. Köpmän och hantverkare voro spridda runt staden. Ing- en särskild del av staden hyste den mera lösa befolkningen, såsom tjuvar, skojare, slagskämpar och lättfärdiga fruntimmer. Zigenare, tattare och marknadsgycklare bodde vanligen i sina vagnar och kärror, när de besökte staden. Vandrande hantverkare, gesäller och gårdfarihandlande togo vanligen in på kaféerna i staden, där de kunde få både rum och mat. Herr Krok minns, att ett kafé vid Baggens gränd var särskilt frekventerat av detta slags resande. Pojkarna i Nordstaden och pojkarne på Söder lågo ofta / i luven på varandra. Regelrätta bataljer kunde ibland förekomma, och an- ledningarne voro rena bagateller. Pojkarne i Nordstaden kallades för "nor- pojkarne" och pojkarne på Söder kallades för "sörpojkarne". Något s. k. bondkvarter fanns ej i Uddevalla. Bönder- na togo in hos sina handlande. Hästarne ställdes in i handlandens stall och vagnen eller släden ställdes på handlandens gård, som i allmänhet var mycket stor. Bonden själv fick ligga i något av de uthus, som hörde till handlandens gård. Likadant sker det ännu i denna dag. Nu för tiden är det emellertid endast de närmast Uddevalla boende bönderna, som komma åkande i sina kärror eller slädar, som de ställa in hos sin handlande. I regel fara de hem igen samma dag. De förmögnare i det gamla Uddevalla höllo ju gerna till kring Stora Torget, eller Kungstorget, som det nu heter.

Socken Uddevalla stad
Landskap Bohuslän
Härad ingen
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Stadstraditioner: Stad och stadsbo.

Fler sägner från Bohuslän

Se alla i Bohuslän »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR