Transkriberad uppteckning

Farfar hade ett ställe på Kampavall, där han mottog djur på bete i skogsängarna. En bonde var rädd att hans djur skulle få skogssjukan, men då sade farfar, det är ingen fara, för märker jag det, så ger jag dem bara en levande tåssa. Farfar berättade sedan, att hans far som också tog emot ungdjur, av en klok gubbe i Berg lärt sig bota skogssju- kan på så sätt. Han hade en oxe som varit sjuk i flera dagar och de fann honom halvdöd i skogssjukan. Den kloke gubben ordinerade då en tåssa, men för säkerhets skull gav farfars far honom två. De voro levande och djuret fick ta in dem genom att huvudet hölls uppåt och sedan slank de ner fint.