KORPSKRIFTEN

...
Meny

Läkekonsten

Berättare: Augusta Persson (f. 1862)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Onna bettet fick en alltid i vattnet. Brukade inte kalla det annat än dä onna, för en var liksom rädd för något i vattnet, som kunde göra en mer skada. Bo- temedel för detta var att en stoppade ned fingret eller han- den i hett vatten tre gånger. Om en förtalade någon, så fick en flåsa på tung- an. Älvebläst kunde en få ur vattnet eller ur luften. Det blev rödflammiga utslag på kroppen. Och det gick inte att få bort dem, om en inte gick till en smed med vatten och han fick blåsa på det med bäljen. Eller också kunde en ta vatten ur härdhon. Detta vatten skulle en tvätta barnet med eller bada det. Fallansjukan var medfött. Om modern fick se / något styggt och blev rädd, så kunde det barn hon var med och som hon födde få fallansjukan. Det första linnet som barnet hade på sig skul- le en bränna upp. Så skulle en ta vara på den 'skören' som blev och ge dem in. Om en gav in sådan 'sköre', innan barnet fick anfallet, så blev det botat. Det gick att läsa bort tandvärk och bölder, men det skulle vara hemligt, så jag fick aldrig lära mig det.

Socken Norra Fågelås
Landskap Västergötland
Härad Kåkinds hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Läkekonsten

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR