Transkriberad uppteckning

Tiden mellan tredjedagjul och trettondedagen kallades för mellandagarna, äldre personer kallade också denna tid för gode Räppetid. Den tiden var för magasinsdrängarna ansträngande, för då skulle alla landtmannaprodukter, som man tagit som byte till jul, mäst säd, tagas tillvara på och uppvägas för transport till Göteborg. Resan skedde i mitten av jan. och en rådmansdräng var befälhavare, foran avgick på en gång och som återlast hade de salt, sill, och importerade kryddor. För övriga var mellandagarna en vilotid, man köpte inte för dagen, utan julinköpen avsågs att räcka fram i jan så klockan i boddörren kunde vara tyst halva dagarna, Liksom bönderna hade handlandena sina egna julagillen, dit var bjudna kolleger, egna betjänter och släktingar. / Skövde Nyår 2 Kjellberg (Nilsson) Dessa kalaser varade bara en natt för alla handlandena skulle ha sitt julagille och efter trettonde var det inte fint att ha kalaset. För bönderna vara det fägnad veckan före jul när de var inne och gjorde julinköpen. Handtverkarna hade liksom handlandena kalas för kolleger och egna gesäller. För övrigt gick karlarna liksom krogrond mellan Lagerstedts, Stadskällarn och Lundins krog. Lundins krog kallades för "Höge tröskel", det var en hög tröskel till utgången, så de som inte såg upp stod på huvdet rätt ut på gatan. Denna tröskel, sade folk, var stadsfiskalens bästa inkomstkälla, för han satt i rådhusfönstret och stämde alla som stod på huvudet och det hade han pro- vision på. Om snöskottning skulle uppbådas under mellandagarna blev det aldrig reda med det för de flesta var litet dragna. De dagarna var det också absolut förbjudet att / Skövde Nyår 3 Axel Nilsson elda i brygg eller bakstugor för man kunde inte veta hur pass nykter den var som vaktade. Det nöje som stod stadens ungdom till buds var först ett lovligt kalas på stadskällarn, sedan hade de slädpartier om det var före. Dessa partier togos antingen åt skultorp eller åt Varnhem till, men som inga passande trakteringsställe fanns så vändes och hölls lekafton på stadskällarn. Var det kramsnö skulle man alltid resa en gubbe på stans kulle. I mina tidiga barnaår hade de flesta en gammal jul- krona i stället för gran, men granar fanns, dessa jul- kronor voro ärvda och respekterades liksom kronorna i kyrkan. De betraktades med samma andakt. När gra- nen blev allmän blev det mera stim och väsen om den än om kronan. Julafton och nyårsafton skulle vara lika, både med mat och ljus. Gröt, lutfisk och doppegryta voro hu- vudrätter vid båda tillfällena. / Skövde Nyår 4 Axel Nilsson. Varje gäst som kom in under helgen eller mellanda- garna, skulle ha en sup "för att inte bära ut helgen". En gammal sed var allmän här i staden och det var att nyårsdagen tidigt på morgonen steg husfadern upp och bjudde alla i hushållet på ost, bröd och bränvin. Nyårsgåvor voro obekanta, det var julafton barnen ihågkoms. Nyårsaftonen samlades familjen till doppegryta liksom jul- afton, det dugde ingen annan mat än julamat och alla rätter som iordningställdes beräknades lika för jul och nyårsafton. "Svinahösen" togs julafton men skinkan nyårsafton. Hu- vudet var för mer än skinkan under julen. Fram på kvällen samlades ungdomarna hos någon god vän för att vaka in det nya året och ta tydor. Den natten kunde vissa händelser som skulle ske under året förut- ses. Nyårsvakan skedde alltid i hemmet, några föreningar eller hotell som vakade in året fanns inte. En gängse sed var att när klockan slog 12 nyårs- natten, så slutade de med nötätandet och bara lyss- / Skövde Nyår Axel Nilsson 5. nade. Om klockan slog andra slag än 12 skulle krig kom- ma att utbryta och var klangen annorlunda än vanligt skulle pästen komma. När klockan slagit 12 lyckönskade man varandra till att det gått bra, önskade varandra gott nytt år och gick hem. Det var farligt i den natten när man gick hem titta in i fönstren. Dessa voro upplysta till kl 12 och ingen hade nerrullat sina gardiner I nyårsnytändet läste man ut skördeutsikter och väderleksförhållanden, men personliga förhållanden kunde utläsas nyårsnatten. Den som låg länge på morgonen skulle bli lat hela året. Nyårsdagen samlades gubbarna hos någon av dem och så överenskom de hur de skulle sköta skogen, bestäm- ma avverkning av timmer och var de skulle ta ved och hägnadsvirke. Högg de staver i nyårsnyt, "lade liksom gärdsgården sig själv," Den som högg virket i "Sketvecka" omkr. 1 maj / Skövde Nyår Axel Nilsson 6 högg för maskar och kryp. Det var en sed bland handlarna att de skulle tåga upp till borgmästaren på rådhuset och önska honom gott nytt år. På kvällen gick de på stadskällaren. Apotekare Sommar som räknades till de fina och några adelsmän, klädde sig i högtidsdräkt och sen gick de ikring hos de, vilka de ville uppmärksamma och önskade gott nytt år. Var de hemma så vankades ett glas vin, men var de utgångna så lämnade de sitt kort. Den som blev uppvaktad av någon om nyår kunde räkna med att bliva inbjuden till den uppvaktande på kalas. Ofta var nyårsvisiterna samtidigt en inbjudan att komma på kalas framåt trettonde. När borgmästare Ekman trädde till ämbetet, så undanbad han sig uppvaktningen om myår, men Heden- stjärna ville gärna folk skulle komma. Nyårsafton och nyårsdagen brann ljuskronor och granar för fullt, det var endast mörkt i sådana rum / Skövde Nyår Axel Nilsson 7. som vette åt gården. Ungdomen skulle nyårsafton samlas och syssla med spådom, då skulle töserna se om de fick en smal eller tjock man, det kunde de se i ett handfat, blyet smältes och slogs i handfatet som var halvt med vatten, sen berodde det på formen av blyet hurudan fästman hon skulle få. Hand- fatet skulle hållas av en man. Om man kl 12 på natten ej kunde se kyrktornet skulle olyckor drabba staden och kyrkan brinna.