Transkriberad uppteckning

Söndagen före Lucia var som en stormarkand i Skövde och även Falköping, utom för levande djur. Detta var i far och farfars ungdom som voro handlare i Sköv- de. Kl. 10 avlyste stadsbetjänten affärerna och då ström- made de mästa till kyrkan. Då bommades även krogarna igen för ett par timmar. Denna marknad kallades även för moramar- ken för det fick ju inte göras affärer i djur, utan till denna marknad var det bondmororna som skulle in och köpa kryddor till julbak - slakt - och brygd, så skulle de även köpa en strut kaffe, kandisocker, julbränvin, (efter sedan bränningen blivit förbjuden, vaxljus skulle man ha så att ett dylikt kunde sättas i kyrkbänken, för hembruk stöpte man, Vidare skulle hos garvarn och klädeshandlarn häm- tas hem de materialer som voro inlämnade till garvning / Elisab. Berg Skövde Lucia 2. och stampning. Skomakarn och skräddarn kunde man al- drig räkna med att få förrän efter jul. Vidare skulle någon sak inköpas till alla, något nytt skulle var och en ha till jul och då blev det något som de kunde ha nytta av vid kyrkogången. bok, duk eller vantar. Marknaden och även torgaffärerna med matvaror skedde vid "Staden hall" nedanför Skandinav eller eller utanför Lun- dins krog (nuvarande Sv. handelsbanken). Levande hästar, vagnar, tröskverk, slipstenar liar plogar o yttre inven- tarier) såldes på Sandtorget och nötdjur och smagrisar på Ridhusplan, som på den tiden kallades "Sanden." Någon styckning av kött och fläsk förekom ej utan det minsta som såldes var en fjärdedel, det var noga med att stadbon fick tarmar i proportion till kött och fläsk han köpte för de gjorde sin korv själva. Hälvten av stadsborna hade jord som hörde till tom- terna, de hade sina ladugårdar utmed sanden och Staketgatan och slaktade själva. För stadsborna var Luccemarken "Sugelmarken" och / Elisab. Berg Skövde Lucia 3 för Landtbon "kryddemarken" Torget var indelat i åtta rader och allt efter som bönderna kom fick de köra in i raden, alla bakdelar av vagnarna vändes åt samma håll och där låg köttet eller fläsket, kalvar och får hela, nötkött i fyra delar och grisen kluven. Raden närmast Assbecks var reserverad för skomakare och korghandlare. Affärerna avslutades sedan vid vagnen och betal- ningen erlades oftast på Lundins krog. Stadsborna eller yreksknallar hade ej stånd på denna marknad utan det var bara bönder Några julgransprydnader försåldes ej på torget, utan sådant, som de ej gjorde själva, köpte de av sin handlare. Skulle någon prydnad för hemmet anskaffas, så var det konstgjorda blommor eller oljetryckstavlor och de köpte de hos Hulth på Storgatan. En dotter Sofia Hult hade affären till 1918. Västgöta korrespondenten grundlagd 1851 har en sida med annonser om vad de olika handlarna bjuda ut under / Elisab. Berg Skövde Lucia 4 Luccemarken. Minst hälvten av stadsborna (alla tomtägare hade jor- dar till sina tomter. Stallen hade de inpå sina gårdar, likaså fjäderfä, men svin och nötkreatur hade de i stadens ut- kanter. Dessa jordägare anrättade av egna djur julmat liksom bönderna. Det var vid vart rådhusrättssamman- träde mål mot sådana som ej höll sina svin inne, utan lät dem springa omkring på gatorna. Slakten utfördes av stadshushållen tidigare än Lucci, för vid den tiden kan inte handlarna tänka på eget utan måste ägna sig åt affärerna. Vid Lussemarken skulle också alla kunder fägnas. i och med Luccias inträde började man äta av färsk- mat och må julagott, tiden omkring helgen kallade de gamle för "goe räppen" och därmed menades, att man skulle må gott. Till Lucci skulle det vara avtröskat och säden värdesatt för att när bönderna kom med spannmål, man skulle kunna jämföra med sin egen. Knepiga handlare trös- / Elisab. Berg Skövde Lucci 5 kade inte ur sin provsäd, utan slog ut det tyngsta i kärven mot lobalken. Mellan 2) jul och 1) Lucci hade kvinnorna sin brådaste tid, men något nattarbete fick inte förekomma efter 10 för eldfaran. De som hade gårdar utom staden förlade bak och brygd dit för att få hålla på dygnet över. Ljusstöpningen ägde inte rum vid Lusse, utan tidigare av hopspard och hopsmält talg, den utfördes i en kärna av gamla kvinnor, som kallades ljusamora, de voro beryktade för att få hårda och fasta ljus, som inte sprakade eller rann. Någon ljusfabrik fanns ej, men man kunde bära ljusavekagarn och talg till ljusamoror så stöpte de åt en, man skulle ha vissa ljus per skålpund talg och de kunde man få medsamma om hon hade på lager. Efter Tomas och till 13. firade gesäller, men mästar- na var i sina verkstäder. Det var ingen ordning med gesällerna förrän de begått trettondedagsbalen. / Elisab. Berg Skövde Lucia 6. Luccemorgonen kallades för lilla jula, för den morgonen skulle det var mycket och god mat. Man skulle ha tre frukostar den dagen var talet. Den första var lussebiten, fläsk ost bröd bränvin och julöl, sen var det att gå upp för ingen fick ligga när treslaget ropades. Till lusse fick man lussekatter som bakades, julbrödet var inte bakat än. Sådana lussekatter och lussebockar bakade bagarna av vetedeg och pepparkaksdeg. När lussebiten var äten, skulle man ut på vedbacken och så var det en andra frukost vid 6 tiden från denna tidpunkt och till dess julen var över skulle kosthållet vara bättre än vanligt. Julveden skulle hämtas och huggas om Lucia, tidigt om morgonen for långa foror till skogsskiftena på Billingen där den för julen avsedda veden låg. Julveden skulle vara ekesved eller ved av torrfuror om det var riktigt. Man var åter på fm. och sedan höggs han sönder. Veden kördes aldrig ner annat än som stockar. När man kom åter blev det tredje frukost. / Elisab. Berg Skövde Lucia 7. Tröskning och dylikt var i regel avslutat i början av dec. Vid lussetiden fick handels och handtverksintressen gå före jordbruksintressena. Den som kom sist till köket om lusse kallades för luskung och det fick han heta hela vintern. "Gå ut och lussa" var vanligt förr, då klädde ungdomar ut sig, pojkar till flickor och tvärt om och drev omkring och gjorde ofog, sedan de lärt sig att spela hartzfiol (de fäste ett långt snöre i ett fönster och gned med hartz, så blev ligorna en formlig plåga. De lussade mäst i gamla stan där de hade grän- der att gömma sig i , för det roligaste var att få ut gårdsfolket och skälla. För att hålla öga på ungdomen fick lyktor brinna i portar och på gårdar den natten så länge de voro ute och rumsterade. Nu är det oskyldigare, nu är det barn som roa sig och andra med att klä ut sig och försöka skrämma. På morgonen kom på senare tid Lussebrua med två / Elisab. Berg Skövde Lucia 8 tärnor. Detta firande skedde inom familjen eller gården. Flickorna voro vitklädda med röda skärp och hängande hår. Detta bjudningssätt avsåg bara kaffe och icke brän- vin eller mat. På sina håll hade de en lyktgubbe med sig som lyste dem i trapporna och lyktan hade han gjort genom att urhålka en rova. Den bar han på en lång stång, så han kunde hissa upp den till andra våningen Luciabrudeen är nog inte äldre än kaffet, för jag hör- de aldrig talas om att de bar ikring mat. Lussebiten fick de vid köksbordet. I församlingshemmet har på senare år kvällen före lusia anordnats en luciafäst med ljus och vitklädda flickor som bjöd omkring kaffe under mer högtidliga former. Luciadagen var liksom alla dagar före jul mycket an- strängande, men hade man ärende till någon granne den dagen, eller de andra dagarna före jul, skulle man ha en julasup för att inte bära ut julen. Mellan jul och trettonde sulle man ha en helgsup för att inte bära / Elisab. Berg Skövde Lucia 9. ut helgen. Lucia har aldrig firats i stadens skolor, för de avslu- tades före lusse förr. Lussebal hölls inte i staden, men på landsbygden runt om firades en lussefäst med dans och förplägnad. Det var drängar och pigor som ordnade en sådan tillställning i någon stuga men den gick alltid av stapeln lördagen före lusse fast han kallades lussefäst. Drängarna sade: "Att i kväll ska vi börja den stora jul- supningen." Lussenatta skulle vara den svartaste och längsta natten under året var en allmän åsint.