Transkriberad uppteckning

Arbetsåret började efter den "goe räppen" dagen efter trettonde, då gick husbonden med drängarna till skogen, här märkte han ut de träd som skulle tagas ned till ved; till reparationsvirke och till hägnader. Sedan togs de ned och skalades. Detta skulle vara färdigt till Paulsmässan, då efter marknader i staden det blev att ge sig ut på "långfora", då lastades på (slädar) den spannmål som inköpts för att transporteras till Uddevalla eller Göteborg där man i återlass fick sill, salt och kläde samt kryddor. Efter den resan kördes veden fram, sågades och höggs samt lades upp i "Sockertopp". Reparationsvirket så- gades och skräddes samt lades på underlag att soltorka. Nästa storarbete var gödselkörningen och isupptagning i Karstorpsjön. Så kom man in i april nu blev det en tid då tjänstefolket mest sysselsattes med olika reparationsarbeten och husfadern själv hade mycket att syssla med och förbereda / Skom. A. Brandt Skövde Stadstraditioner (16) 2 för Valborgsmässorådstuga. I regel hade han en del uppgifter röran- de hägnader, tillfällig gemensam hjälp, snoplogningen eller andra gemensamma intressen som skulle avhandlas, att förbereda. 1. "Maj drack man märg i benen", det var ett gille med mycket ätande och supande som föregick det egentliga vår- bruket. En högtidlig ceremoni var när husbonden tog den gamla såakakan ur säabingen och gick och delade ut till dragare och drängar. Drängarna fick blöta den i öl, för hon var hård som flinta. Under vårbruket som sköttes av drängarna gick ä- garen omkring och inspekterade, han deltog sällan i arbetet, om han var handlande eller yrkesman. fram i slutet av Maj var vårbruket färdigt och då blev det en litet lindrigare månad till midsommar då höskörden började. Denna månad gick man och knallade och plöjde på trädan och tog det makligt. Veckan efter midsommar började det roliga, då gällde det att vidtala så många trevliga ungdomar man kunde få tag i och så en morgon i soluppgången bar det iväg / Skom. A. Brandt Skövde Stadstraditioner (16) 3 gårdsvis till ängarna, till grässlåtter. Främst gick "kalaset" hästen som drog all förtäringen, den körde husbonden själv. Så kom slåttare och räfserskor par efter par, alla sjöngo med full halls för det gällde att vara värst. Så kunde klunga efter klunga dra mot Skyttesledet, när de kom på sin "Slåttalott." satte de igång medsamma för första supen skulle tjänas in först innan man fick den. När alla var i gång så for husbonden hem med hästen och gårdsdrängen hadde befälet. Till denna skörd drog ä- ven "hemmafolket" med ut. Så arbetade man som på beting tills allt gräset var av, sedan blev det ätning sång och dans mest hela natten och andra dagens förmiddag stäckte man. Sedan kom hus- bonden med hästen och hämtade sakerna och marschen hemåt anträddes under sång och spel. hemkomna till staden var det en fästmåltid anordnad i en berså varefter värden avtackade. Hjälpen vid slåttagille gick för bara maten, dock fanns en och annan dagakarl, som hade lön, men meningen med hela höslåttern var, / Skom. A. Brandt Skövde Stadstraditioner (16) 4 att det skulle vara ett folknöje. Efter slåttern kom kornsäden men här lades inte an på att det skulle vara roligt, var det lejt folk hade de sin betalning, fick hålla sig maten och vara med när årets skörd var bergad då ägaren höll slåttakalas. Slåttakalaset hölls aldrig inne i staden utan utanföre sta- den antingen vid ladugården eller någon vacker backe. Var det ruskväder var logen mat- och balsal. Vid slåttakalaset fick var dräng i present en pipa och en kardus tobak och pigan kam och näsduk, så var det en rejäl middag varefter det blev dans och lekar. När man ätit och skulle börja leka dök grannar och bekanta upp och ville vara med och de var välkomna. Det var en sed på flera håll att tre neker, den först bundna, den sist bundna och en i mitten skulle tagas in i köket och torkas. Dessa präglades inte utan gnug- gades ur och den säden skulle malas hemma på gården. Den fick inte föras över råmärke. Av det mjölet skulle husfadern och husmodern sedan baka tre bröd, ett för / Skom. A. Brandt Skövde Stadstraditioner (16) 5 dragarna, ett för folket och ett bröd skulle gömmas i kyr- kan "men det behövde inte vara större än en knapp". Den stående rätten i fars o farfars tid var i ottan en rejäl sup och kalla kokta saltade kålrötter. Supen bjuddes på för var gång men kålrötter och salt kött eller fläsk kokte de så det räkte en 14 dagar om vintern. Frukosten var svagdricka, sill o potatis eller fläsk och potatis, middagen var det alltid någon "Supanmat" efter "Sugelmålet" aftavar vid 4 tiden var det på senare tid kaffe med bröd men förut var det oftast varm dricka och bröd. Kvällsmaten var det enda målet mjölk förekom och då var det alltid någonslags gröt. Kaffe fick man endast om söndagarna kl 11 samt vid slåttagillet och skördefästen. Det förekom aldrig förr så mycket mjölk att man kunde slösa med henne till vart mål. På vintern fick man långa tider vara utan och på sommaren var den så borttingad, till ystagillen, till smör- kärning och till ystning för ost till handelsboden. / Skom. A. Brandt Stadstraditioner (16) 6 Den brådaste tiden inföll i början av december, då julaför- beredelserna började. Det var en tid full av arbete men även glädjeämnen funnos för när julen började hade man inte mind- re än 14 lediga dagar "Sluntedagar". Husfadern kunde aldrig deltaga i julförberedelserna för den månaden var hans bästa säsong, men slakten sköttes av en lejd slaktare, brygd och bak sköttes av husmodern med tillhjälp av pigor. Att leja för julbak och brygd fick inte under några för- hållanden förekomma, gjorde man inte det själv skulle man inte under det kommande året kunna utföra en brygd eller ett bak.