Transkriberad uppteckning

Alla jordägare hade hästar och deras stallar var i stadstomten och ej i ladugården utmed staketgatan. Det var i regel fler hästar än jorden krävde. Utom jordbruket så skulle det hästar till Gästgivareskjutshållet, i tur och ordning fick jordägare hålla reservhästar i väntan på skjuts vid gäst- givaregården. Handlandena hade en massa varutranspor- ter till och från hamnstäderna, handtverkarna foro om- kring med sina alster på marknaderna, så ett par hästar på var gård var avsedda för affärer. Den som skötte hästarna kallades "Stallarn" och var en mera ansedd person än drängen. En rättare, befall- ningsman och stallarn voro socialt jämnställda. Stallarn, om gården var så stor att han hade fler än tre hästar, befattade sig aldrig med annat än hästar och körslor. / Skom. A. Brandt Skövde Stadstraditioner (12) 2. En och annan av societeten (apotekare Sommar, borgmästaren och officerare som bodde här höll sig med ridhästar, dessa voro inkörda men användes aldrig annat än till herrskaps- åkning. Två hingstar turades borgarna om att ha, den som var hingst- hållare fick hälvten av språngavgiften, den andra hälvten fonderades för inköp av ny hingst när den gamla var utsli- ten. De som hade varmblodiga märrar for till Dyrsen på Klagstorp och fick betäckt. Där doktor Dovertie anlade sin trädgård var före 1870 betes- hage för hästarna och grindhålet vid Klingspors backe kallades för Hästabacken.