Transkriberad uppteckning

Utanför Skövde låg tre byar, Käpplunda, Hafstena, Ryd med många bråkiga drängar. Om dem läste stadsborna föl- jande ramsa: "För Käpplunda, Hafstena, Ryd, bevare oss milde Herre Gud." Om de gamla kyrkklockorna gick följande ramsa: "Maja Mari, Kristna Kari vänd om vänd om och gå till det hus som gör syndare from." Om de nye sade de att de var avundsjuka på var- andra, När storklockan ringde för ett rikt lik så sade hon "Ett fint lik i dag, ett fint lik idag", men mellan- klockan sade "Släng ett åt Hälvete, släng ett åt Hälvete" och lillklockan sade: "Längst in längst in." Rådhusklockan sade: "Elden är lös, hämta Skött, el- den är lös hämta Skött, när hon gnisslade sade hon: Såpa mej Skött, såpa mej Skött." / Skom. A. Brandt Skövde Stad och stadsbor 2. Staden indelades av folket i 1. Egypten (fyra kvarter som låg norr om torget. 2. Sandgärdet som var småbebyggelse - där Sandtorget nu är. 3. Mossakanten, som är nuvarande järnvägsområdet och Boulognerskogen, 4 Hästabacken, som låg i nya staden med centrum där läroverket ligger (det gamla), 5. Nyströms kullar (uppåt annonsbladet och Präste- gården. "Han bodde vid torget", var detsamma som att meddela, att han hörde till societeten, i Egypten bodde patrasket, det gränsade intill Garpamossen, på Hästabacken bodde hästskojare, flåtte, och slaktare, de som bodde på Nyströms kullar räknades knappt som stadsbor, de kallades för Våmbsdrängar. 1758 brann staden utom ett hus (Heléns stuga) staden som då begränsades av staket - väster - löge- och trädgårds- gatan, låg då som nu men vreds i gatureglering i norr och söder mot förut i nordväst - sydöst. Söderut är införlivat med staden endast länderier som nu äro bebygda och dels har I.9 o K. 3 fått länderijordar. Västerut är också länderier bebygda till Skyttesledet, gamla stadsgärden / Skom. A. Brandt Skövde Stad och stadsbor 3. Norr ut har staden införlivat med sig byarna Käpplunda och Hafstena, Lunden, (Sörpe och Horsås). Österut har staden endast utvecklat sig på sina länderier. I folkmun kallas nu stadsdelarna 1) Gamla stan 2) Mariedal (norrut) 3) Ekedal (österut) nye stan (västerut) och (snöplogen). Det är ett hus som ligger vid jvgsövergången till I.9 och har formen av en snöplog, det huset får ange den stadsdelen ("Han bor bortåt snöplogen!") "Bortåt Snöplogen och i Nyestan" bor i huvudsak officerare tillhörande de tre regementena. Affärsmännen bo vid torget och i gamla stan och på "Mariedal och Ekedal" bor arbetare och "järnvägare". På senare tider har ett litet samhälle "Hentorp" framvuxet på N. Kyrketorps mark 3 km. fr. staden, men sedan en tattare Eklund där byggt en villa har den förorten liksom råkat i vanrykte, ingen vill gärna flytta till Hentorp. Innan staden växte ut över gamla området, ville in- gen med självaktning på vintern bo utom det då reglerade området och om sommaren på sin lustgård. Fattigt folk / Skom. A. Brandt Stad och staddsbor 4 fick hålla till utom det reglerade området med undantag för Egypten. De bodde vid garpamossen, Sanden, mossakanten Hoppetorp, och vid Harkesvägen. Att flytta in från dessa småstugor till den ordnade staden var att socialt stiga ett pinnhål. Storgatan Torggatan och nuv. Hertig Johans Gata var affärsgatorna, men de som ville ha bönder till kunder hade sina affärer mer i utkanterna så de kunde hålla stora stallar och magsin (Alander, Handin) dessa båda hade sina affärer vid själva tullportarna. Det fanns en stadsvakt som hette Skött på 40 talet han hade en kassa som han gav var luffare och lösaktigt frun- timmer 5 skilling till kostpängar för att de skulle försvinna från stden när de försökte komma in. De gick då runt stan och fortsatte till Falköping. De som levde på lagens kant, och hade rackartyg och hyss för sig höll till på Hästabacken men den låg utom tullen. Tattare och skojare hade Hästabacken som tillhåll. Vid marknadstillfällen fick nöjestälten slå upp på Sanden / Skom. A. Brandt Skövde Stad och stadsbo 5 men dagen efter marknaden skulle de vara borta. Markna- derna var fyra. Midsommarmarken, Lucasmässmarken, Paulimässmarken och Lussemarken. Vandrande gesäller med brev, knallar och andra som var ute i lagliga ärende hade en raststuga på lång- gatan ett litet gult hus som kallades i senare tid "Skäktebo" det revs 1938 vid spritbolagets nybyggnad. Slagsmål var det var kväll mellan folkskolans pojkar och pojkar som gick i läroverket, valplatsen var alltid omkring Lögetorget (ett hus som står än, kallas Långholmen, det hade mån- ga utgångar och här lurade pojkarna på varandra. Hertig Johans Gata kallas för snobbrännan för där skall all ungdom driva upp och ner om lör- och söndagskvällarna. Boulognerskogen kallas för kliniken för har en flicka råkat i olycka, så nog har det skett i Boulognerskogen Alanders speceriaffär kallades "Bonnakroken" och Handins för Monkaboa för där rastade och handlade bönderna från "Klostret (Varnhem.