KORPSKRIFTEN

...
Meny

Vättar

Berättare: Ture Andersson (f. 1862)
Upptecknare: Nils Sjöholm

Transkriberad uppteckning

Åkholmen i Bolum kallades förr Vättaåkern, i min barndom blev det modernt att herrskaperna från Skara kom åkande dit och fiska och då kallade de den Åkholmen. Nu ligger han som en liten kulle en kilometer från sjön sedan denna sänktes på 1870 talet. Denna kulle kunde inte odlas, för den var vättarnas bo- ningsplats och sökte någon inkräkta eller ens gå över den så kunde hans familjemedlemmar eller djur drabbas av en svår sjukdom. Därför skydde de gamla Vättaåkern som pesten. Hade någon granne levt i sämja med dem länge, kunde han få ett vättaljus som skydd och det fre- dade gården från alla onda anslag från elaka människor. Stal de ett vättaljus från åkern, så kom gården att brinna genom åskeld. Vättaljusen voro gulvita och som julgransljus. De finns fortfarande kvar på Åkholmen.

Socken Broddetorps
Landskap Västergötland
Härad Gudhems hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Vättar

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //